Red Hat går idag ut med nya undersökningsresultat som understryker AI:s centrala betydelse i svenska organisationers IT-strategier. Studien visar att de tillfrågade organisationerna planerar att öka sina AI-investeringar med i genomsnitt 37 % fram till 2026.
Trots dessa ökade satsningar uppger hela 99 % av organisationerna att de ännu inte lyckas med att skapa kundvärde genom sina AI-investeringar, och andelen väntas förbli mycket hög (95 %) även år 2030.
Svensk AI-optimism kontra begränsad organisatorisk mognad
Red Hats undersökning avslöjar en paradox i Sveriges AI-resa. Samtidigt som 77 %4 av svenska IT-chefer redan ser Sverige som en global AI-stormakt, förväntar sig endast en tredjedel av organisationerna att ha lämnat pilotstadiet bakom sig till år 2030. Tvärtom tror 79 % att de fortfarande kommer att befinna sig i det utforskande skedet eller i ett ännu tidigare adoptionsskede om fem år, varav över en fjärdedel (26 %) räknar med att vara kvar i det allra första adoptionsstadiet – att bygga medvetenhet.
Denna klyfta mellan nationellt självförtroende och organisatorisk beredskap belyser både ambitionen och utmaningarna i Sveriges AI-adoption. Organisationerna ser Sveriges potential att ta ledartröjan i AI-ekonomin, men många organisationer har ännu inte lyckats omsätta det självförtroendet i avancerad implementering och konkret värdeskapande.
Självförtroende möter komplexitet – värdet av öppen källkod
Tilltron till Sveriges potential på den globala AI-scenen är stark. Hela 77 % av respondenterna anser att Sverige redan är – eller inom tre år kan bli – en global AI-stormakt. Siffrorna ligger i nivå med övriga europeiska länder: Spanien 99 %, Tyskland och Nederländerna 98 %.
För att möta utmaningarna och omsätta ambitioner till verklighet satsar svenska organisationer allt mer på öppen källkod som en central del av sina IT-strategier. Undersökningen visar att företagsanpassad öppen källkod bedöms som avgörande för säkerhet av 100 % av respondenterna, för digital suveränitet av 99 %, för virtualisering av 98 %, samt för AI och kostnadsoptimering av 97 %.
Molnet är fortsatt en av de tre högst prioriterade punkterna på IT-agendan. Samtidigt tillför AI ytterligare komplexitet, som en ny arbetsbelastning som måste harmoniseras med de framväxande molnstrategierna. Men hindren för molninförande består. En majoritet av respondenterna pekar på pausade infrastrukturinvesteringar till följd av marknadsosäkerhet (78 %7), suveränitetsfrågor (72 %7), kompetensbrist (72 %7) och interna silos (72 %7). Ser man närmare på strategier för molnsuveränitet de kommande 18 månaderna prioriterar svenska organisationer dataintegritet och skydd (88 %7), operativ kontroll och självständighet (83 %8) samt regelefterlevnad (82 %7).
När de fick frågan om sin organisations IT-strategi för de kommande 18 månaderna rankades virtualisering högst, med 82 %7. Därefter följer kostnadsoptimering (80 %7) och AI (79 %7).
AI – ett pågående arbete
Den högst prioriterade AI-frågan bland respondenterna (89 %7) är agentic AI, system som kan agera med hög grad av autonomi och utföra komplexa, flerstegsuppgifter med minimal mänsklig inblandning. Därefter följer att möjliggöra bred användning bland medarbetare samt att skapa flexibilitet för att stödja olika AI-modeller. Båda dessa prioriteringar delas av 82 %7 av respondenterna.
Att behålla och utveckla rätt kompetens förblir en utmaning. Kompetenser inom drift är det mest akuta gapet i Sverige, enligt 82 %7 av respondenterna. När det gäller AI återspeglar kompetensbristen de prioriteringar som svenska IT- och AI-chefer identifierat. Den mest framträdande bristen gäller förmågan att utbilda verksamheten i användningen av AI, något som 57 % lyfter fram. Därefter kommer behovet av kompetens för att effektivt utnyttja AI:s kapabiliteter (45 %) samt för att tillämpa agentic AI på ett ändamålsenligt sätt (44 %).
Alla respondenter uppger att de stöter på hinder för AI-adoption, framför allt när AI-avdelningar är åtskilda från IT-avdelningar (33 %), vid brist på infrastruktur eller resurser (31 %) samt när AI-modeller upplevs som otillräckligt transparenta (31 %).
Därtill anger 97 %7 av respondenterna att de brottas med ett ”shadow AI”-problem, det vill säga obehörig användning av AI-verktyg bland medarbetare.
– Årets svenska undersökning visar på en tydlig paradox: organisationer ser stor potential i AI, men de flesta befinner sig fortfarande i ett tidigt skede av införandet. Trots ökade investeringar har få företag ännu lyckats omsätta sina ambitioner i konkreta resultat. För att överbrygga den här klyftan måste AI gå från utforskning till genomförande, som en integrerad del av kärnsystemen och tätt kopplat till molnstrategierna. Här spelar öppen källkod en avgörande roll genom att erbjuda transparens, digital suveränitet och den flexibilitet som krävs för att accelerera utvecklingen. Genom att bygga vidare på gemensamma standarder och ekosystem kan svenska företag säkerställa att AI-investeringar blir hållbara, återanvändbara och verkligt värdeskapande, säger Fredrick Ericsson, Sverigechef, Red Hat.
– Organisationer söker större operativ kontroll och motståndskraft i IT-miljön för att kunna anpassa sig i en värld präglad av ständig förändring. Undersökningsresultaten, liksom våra dagliga samtal, visar att suveränitet står högt på agendan, både i företagens pågående molnstrategier och i de framväxande AI-möjligheterna. Öppen källkod är central i denna omställning då den ger företag den transparens och flexibilitet som krävs för att snabbt kunna innovera utan kompromisser. Red Hat hjälper organisationer att behålla kontrollen över var data lagras, hur infrastrukturen drivs och vilka partners de väljer att samarbeta med. Suveränitet och resiliens skapas genom ekosystem, inte silos, och Red Hats uppdrag är att möjliggöra varje modell, varje accelerator och varje moln, med tillit som kärna, säger Hans Roth, Senior Vice President & General Manager EMEA, Red Hat.
Läs Hans Roths bloggpost: Enterprise AI survey: ambition, the value gap, and the importance of open source
Mer om virtualiseringens status
