Sveriges varuexport till USA har sjunkit med 17 procent april–september 2025 jämfört med samma period 2024. Det handlar främst om varugrupper inom motorfordon, elektronik och läkemedel.
– Det senaste årets handelspolitiska utveckling har varit dramatisk. I dag är USA:s genomsnittliga tullnivå 19 procent mot 2,5 procent i början av året. Tullarna har höjts gradvis men den största höjningen skedde i början av april 2025, då de höjdes i ett steg till 14 procent, säger Mai Ahrne Bojang, utredare på Kommerskollegium.
Den viktigaste observationen för svensk del är att Sveriges varuexport till USA är 17 procent lägre under april-september 2025 jämfört med samma period 2024. De varugrupper som berörs främst är fordon och fordonsdelar, elektronik och läkemedel. För EU som helhet är utvecklingen jämfört med 2024 inte lika negativ – 5 procent lägre om man jämför samma perioder.
Sedan april i år har det inte skett någon stor ökning av importen från Kina till vare sig Sverige eller EU. Det gäller oavsett om man jämför med motsvarande period 2024 eller med perioden januari–mars 2025.
USA:s varuexport till Sverige har en trendmässig nedgång sedan tullarna infördes i april, men är fortfarande högre under perioden april–augusti 2025 jämfört med samma period 2024.
Aktuell handelsstatistik efter de amerikanska tullhöjningarna
För att åskådliggöra den faktiska handelsutvecklingen efter tullhöjningarna har Kommerskollegium nu samlat statistik över varuhandeln på Kommerskollegiums webbplats. Syftet är att ge beslutsfattare, media och allmänhet en aktuell bild av utvecklingen av varuhandeln för Sverige, EU, USA samt importen från Kina samlat på ett ställe. Statistiken uppdateras månadsvis.
– Eftersom handelsströmmar påverkas av mycket mer än amerikanska tullar går det inte att säga säkert vilka effekter just tullarna har haft på varuhandeln. Däremot ger statistiken en bra överblick över hur handelsströmmar mellan EU, USA och Kina har utvecklats under året, samt jämfört med tidigare år, säger Mai Ahrne Bojang.
Statistiken som redovisas kommer från tre olika källor. SCB, Eurostat och Trade Data Monitor (som i sin tur baserar sin insamling på en rad olika nationella statistikmyndigheter).
Bild: ewanvong
