När nya kreditregler flyttar från Bryssel till vardagen i svenska verksamheter handlar det om mer än paragrafer. Det påverkar hur produkter utformas, vilka data som hämtas vid kreditprövning och hur villkor kommuniceras i digitala gränssnitt. Framför allt påverkas tidplanen för allt från IT till kundservice.
EU:s uppdaterade konsumentkreditdirektiv sätter ramen, men genomförandet avgör hur väl organisationer klarar sig när tillsynen skärps. För aktörer i handel med Köp Nu, Betala Senare-tjänster och tjänster kopplade till större köp, exempelvis fordon och energi, är läget särskilt tydligt. Planeringen behöver sträcka sig över två år, med konkreta milstolpar och en kommunikation som kunder faktiskt förstår.
Från beslut till vardag: så landar CCD2 i verksamheten
Datum som styr planeringen
EU:s råd godkände det nya konsumentkreditdirektivet i oktober 2023. Medlemsstater ska införa reglerna i nationell rätt senast den 20 november 2025 och de börjar gälla den 20 november 2026. Direktivet stärker konsumentskyddet, kräver tydlig digital presentation av kostnader och sträcker sig uttryckligen till BNPL, det vill säga Buy Now Pay Later, samt annan finansiering vid köp. Effekten blir att både kreditgivare och återförsäljare behöver uppdatera processer och dokumentation under 2025 och 2026.
Branschrekommendationer beskriver två faser. Först juridisk anpassning under 2024 och 2025, därefter operativ implementering under 2025 och 2026. Den berättelsen är konsekvent i juridiska genomgångar och ger en praktisk struktur för styrning, budget och uppföljning, särskilt i frågor om finansiell reglering i Sverige.
Det finns ett tolv månaders fönster mellan nationell transposition 2025 och tillämpning 2026, vilket kräver tydliga milstolpar och budgetbeslut redan i år. För frågor som rör det finansiella regelverket kan vägledning om mandat, roller och rapporteringslinjer korta ledtiderna och minska felsteg. Ett tidigt beslut om projektägare gör genomförandet snabbare.
Produkter som påverkas mest
Direktivet omfattar BNPL och skärper kreditprövningen. Verksamheter förväntas använda verifierbar information om inkomst och utgifter inom ramar som varje medlemsstat kan förtydliga, vilket behandlas i konsumentkreditdirektivet. Det träffar mikrofinansiering och finansiering i butik, där onboarding ofta är snabb och produktvillkor standardiserade. Krav på aktivt samtycke, spårbar informationsgivning och konsekvent hantering av kunddata blir därför centrala.
Prioriteringen blir teknisk och juridisk på samma gång. IT flöden ska kunna hämta och lagra inkomst och skulduppgifter på ett verifierbart sätt. KYC och liknande dokumentation behöver uppdateras för att matcha nya minimikrav. Standardvillkor måste anpassas för ökad transaprens. För aktörer som erbjuder finansiering vid köptillfället krävs dessutom en genomlysning av om den egna modellen blir tillstånds- eller registreringspliktig, eller om samarbeten med kreditinstitut kan vara ett alternativ. Det är klokt att inventera avtal och ansvarsfördelning inom sex till tolv månader, samtidigt som testade API-kopplingar och användartester säkrar att lösningen fungerar i skarpt läge.
Sverige skruvar samtidigt på reglerna
Sverige ligger inte still i väntan på EU. Regeringens proposition Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden publicerades den 18 mars 2025. Förslagen innebär bland annat att endast kreditinstitut ska få bedriva kreditgivning och förmedling, med planerade delar som kan träda i kraft den 1 juli 2025. Tidigare ändringar från den 1 mars 2025 sänkte dessutom räntetaket till 20 procent över referensräntan. Sammantaget skärps tillståndsbilden redan under 2025, vilket behöver samordnas med kommande EU regler för att undvika motstridiga krav.
Remissdialogen i Sverige pekar också på behov av bättre åtkomst till skuld och kredituppgifter för att stärka kreditprövningar. Fördjupning om detta finns i Konkurrensverkets remissyttrande om SOU 2024:69. Mönstret tyder på mer aktiv tillsyn, där fler aktörer som säljer finansierade produkter kan omfattas av registrerings eller tillståndskrav och där dokumentation kommer granskas.
Med blicken på de kommande två åren blir en konkret plan avgörande. Under månaderna noll till sex genomförs en formell gapanalys mot direktivet och svenska lagförslag, med kartläggning av BNPL produkter och avtal samt resurs och budgetbeslut. Under månaderna sex till arton implementeras systemstöd, inklusive integration med inkomst och skulddatakällor, digitalt anpassad information och krav på aktivt samtycke. Verifiering mot nationella register och användartester bör ingå. Under månaderna arton till tjugofyra utbildas kundservice och compliance, pilotrevisioner körs och rapporteringsrutiner mot tillsynsmyndigheter etableras i god tid före den 20 november 2026. Lägg till en enkel kommunikationsplan som förklarar ändrade villkor och kostnader på klarspråk, skickad trettio till sextio dagar före ändring. Det sänker risken i tillsyn och ger kunder en förutsägbar upplevelse.
Gör rätt saker i rätt ordning de kommande två åren
Direktivet ger tydliga datum och lika tydliga förväntningar. Vinnare blir de organisationer som kombinerar juridisk tolkning med operativ precision, som prioriterar dataverifiering, digital kundinformation och robust dokumentation. Med en plan som sträcker sig från gapanalys till systemtester, utbildning och rapportering står verksamheten redo när klockan slår den 20 november 2026. Den som sätter tempo nu står stark när tillsynen knackar på.
