De flesta som ska bygga börjar inte i en ansökan. De börjar i huvudet.

“Vi borde bygga ut.”

“Den där carporten skulle kunna bli ett riktigt garage.”

“Det här huset funkar, men vi behöver mer yta.”

Så länge allt bara är prat går det att komma ganska långt på skisser, ord och gester. Man pekar, beskriver, viftar i luften. Men så fort någon utanför den innersta kretsen ska förstå – en handläggare, en granne, en entreprenör – räcker det inte längre.

Där kliver ritningar för bygglov in. De är översättningen från “vi tänker så här” till “det är det här vi menar”.

Vad är en ritning för bygglov – på riktigt?

En ritning för bygglov är inte ett konstverk, och den är inte en teknisk konstruktionsritning. Den ligger mitt emellan.

Tänk dig att någon som aldrig varit på din tomt ska förstå vad du vill göra. Hen har ett ärende på skärmen, en bunke handlingar, kanske tio minuter i första vändan. Hen behöver kunna se:

– var bygget hamnar,

– hur stort det är,

– hur det ser ut i grova drag,

– hur det hänger ihop med det som redan finns.

Det är det ritningen ska klara

Det betyder att den måste ha skala, mått, tydliga linjer, och att det som syns i plan, fasad och sektion faktiskt är samma byggnad, inte tre varianter. Det låter självklart, men det är här många ärenden börjar glida in i “vi behöver kompletteringar”.

Varför kommunen vill ha “fackmannamässigt utförda” handlingar

“Fackmannamässigt” låter som något man säger för att låta viktig. I praktiken betyder det något väldigt enkelt:

Att den som ska läsa ritningen inte ska behöva gissa.

Om en vägg är bärande ska det gå att förstå. Om ett fönster finns i planen ska det dyka upp i fasaden. Om en byggnad sägs vara i en viss höjd ska samma höjd gå att återfinna i sektionen.

En ritning för bygglov kan vara enkel. Den kan vara ritad i ett rätt basic program. Men den får inte vara ett pussel.

Ett exempel: den “enkla” tillbyggnaden

Säg att någon vill bygga ut huset med ett extra rum mot trädgården. På pappret låter det lätt: “vi skjuter ut väggen tre meter”.

Var exakt ska den nya väggen hamna i förhållande till tomtgränsen?

Hur ser den nya fasaden ut jämfört med resten av huset?

Hur möter taket den gamla byggnaden?

Blir det en ny nivåskillnad inne i huset?

Om ritningarna för bygglov gör sitt jobb går det att se det här utan muntliga förklaringar. Handläggaren kan jämföra före och efter, grannen förstår vad som syns från deras sida, entreprenören kan räkna på jobb och material.

Om ritningarna är otydliga hamnar samma frågor som mailtråd, kompletteringskrav eller missförstånd ute på bygget.

Arkitektritningar, bygglovsritningar, konstruktionsritningar – vem gör vad?

Det är lätt att blanda ihop alla ritningsord, men i grunden beskriver de olika skärpedjup av samma sak.

1. Arkitektritningar handlar om idé och funktion. Hur huset är tänkt att användas, hur rummen sitter ihop, hur byggnaden möter platsen

2. Ritningar för bygglov plockar ut det som kommunen behöver för att kunna säga ja eller nej: placering, huvudmått, volym, fasaduttryck, grundläggande planlösning.

3. Konstruktionsritningar tar vid när beslutet är taget och går ner på balkar, dimensioner, infästningar och detaljer.

När de tre nivåerna pratar med varandra känns projektet igen hela vägen.När de inte gör det får man tre olika versioner av samma hus. Det är då problem tenderar att dyka upp: “det var inte så här vi tänkte”, “det där fick ni inte bygglov för”, “den där lösningen går inte att bära upp utan ändringar”.

Digitala ritningar utan magi

I dag tas nästan alla ritningar fram digitalt. Det är normalt. Många jobbar också i 3D-modeller där väggar, tak och golv hänger ihop och ritningar kan dras ut automatiskt.

Men digitalt är inte detsamma som bra.

En pixlig, rörig PDF från ett dyrt program är fortfarande en dålig ritning.

En tydlig 2D-ritning med ren skala och vettiga mått är fortfarande användbar.

Det enda som egentligen spelar roll är om den som inte varit med när ritningen skapades kan läsa den. Kommun, granne, entreprenör. Om alla tre kan se samma sak har ritningen gjort sitt jobb.

När är det vettigt att göra ritningar för bygglov själv – och när inte?

Det finns projekt där en noggrann person med viss ritvana kan ta fram fullt godtagbara ritningar:

– mindre ändringar,

– okomplicerade byggnader,

– lägen där påverkan på omgivningen är minimal.

Det finns också projekt där det brukar vara klokt att ta hjälp:

– mer komplexa byggnader eller planlösningar,

– lägen där grannar och gaturum påverkas tydligt,

– känsliga miljöer, gamla hus, trånga tomter, många intressen.

Det handlar inte om prestige. Det handlar om hur mycket som står på spel om något blir fel eller otydligt.

Bygglovsproffsen – ger dig fackmannamässiga ritningar för bygglov

Bygglovsproffsen arbetar med ritningar för bygglov i olika typer av projekt – allt från mindre tillbyggnader till mer omfattande ny- eller ombyggnationer. Fokus ligger på att ta fram fackmannamässiga handlingar som går att använda både i dialogen med kommunen och i det fortsatta arbetet med projektet.

De har hundratals projekt bakom sig och är vana vid att hantera både enklare och mer komplexa ärenden och är vana vid att anpassa ritningsnivån efter projektets omfattning och de krav som ställs i respektive kommun.

Om du vill veta vad ritningar för just ditt projekt skulle kosta kan du ta kontakt med Bygglovsproffsen via deras webbplats. Då går det att resonera igenom utgångsläget, se vilket material som redan finns och diskutera vilken typ av ritningar som är en rimlig nivå för den bygglovsprocess du står inför.

Sammanfattning

En detalj som många missar är att ritningar för bygglov inte försvinner när du fått beskedet. De blir en del av ärendet. De går att plocka fram om någon undrar vad som egentligen beslutades, eller när du senare vill bygga om igen.

Då är det en fördel om ritningarna visar det du faktiskt byggde, inte något som “liknade det lite grann”.

Det betyder inte att allt måste vara hyperdetaljerat från början. Men det betyder att ritningar för bygglov behöver vara ärliga: det här är vad vi ber om lov för. Inte mer, inte mindre.