Dagens stora infrastruktursatsningar handlar om mer än betong, stål och kabel. De är långsiktiga åtaganden där varje felräknad krona riskerar att tränga undan andra viktiga projekt. Samtidigt ökar kraven på transparens, effektivitet och tydlig samhällsnytta – både från politiskt håll, från medborgarna och från närlingslivet.

Frågan blir därför allt mer central: Hur säkerställer man att pengarna verkligen används där de gör som mest nytta? Resultatbaserade modeller är ett sätt att svara på frågan. Istället för att enbart styra på tid och volym kopplas ersättning och uppföljning till faktiska effekter som tillgänglighet, kvalitet, klimatpåverkan eller livscykelkostnad. Det räcker alltså inte att ett projekt är klart. Det ska också fortsätta leverera värde under lång tid.

Varför resultatstyrning vinner mark i infrastrukturen

I många infrastruktursprojekt har traditionen varit att upphandla om timmar, mil eller komponenter. Budgeten har delats upp i detaljerade poster, men kopplingen till hur anläggningen faktiskt fungerar tio år senare har varit svagare. När resurserna pressas hårdare blir den modellen svår att försvara. Resultatbaserade lösningar – som funktionsentreprenader, något som blivit allt vanligare på senare tid, eller kontrakt där drift, underhåll och kvalitet följs upp över en längre period, försöker täppa till den luckan. Istället för att endast fråga vilken kostnad projektet kommer innebära, är det smart att ställa frågan om vilken nytta man faktiskt får över tid.

Det ger flera praktiska konsekvenser. Leverantören får större incitament att välja lösningar som håller längre, är enklare att underhålla och ger lägre energiförbrukning. Beställaren får i sin tur bättre underlag för att jämföra anbud på mer än bara pris. Och båda parter får ett tydligare gemensamt fokus: att anläggningen ska fungera stabilt, säkert och kostnadseffektivt under många år.

Vad offentlig sektor kan lära av kapitalförvaltning

Parallellen till kapitalförvaltning är tydlig. Där har investerare länge brottats med samma grundfråga: betalar vi för aktivitet – eller för faktisk avkastning? Under senare år har fler aktörer valt modeller där rådgivaren bara tjänar pengar när kundens kapital utvecklas positivt.
Det skapar en annan typ av relation. I stället för att kunden betalar samma avgift oavsett om portföljen stiger eller faller, flyttas fokus till gemensamma mål, tydlig riskhantering och löpande uppföljning. På investeringssidan har aktörer som Fair Investments visat hur prestationsbaserad ersättning kan kombineras med långsiktiga strategier och transparens kring både kostnader och resultat.

För offentlig sektor finns flera lärdomar att hämta här. En av de viktigaste är just vikten av att synka målbild, risk och ersättning. När alla parter vet vad som ska uppnås, hur framgång mäts och hur ersättningen påverkas, blir det svårare att gömma sig bakom otydliga kalkyler eller kortsiktiga beslut. En annan lärdom är betydelsen av tydlig rapportering – inte bara vid projektstart utan löpande över hela livscykeln.

Gemensamma incitament ger robustare projekt

Om man översätter detta till infrastrukturprojekt innebär resultatbaserade modeller att leverantören får en del av ersättningen kopplad till faktorer som tillgänglighet, leveransprecision, energieffektivitet eller kundnöjdhet. Om vägen, bron, järnvägen eller den digitala plattformen fungerar bättre än vad som var överenskommet från början, lönar det sig för alla – men detta går självfallet åt båda håll. Diskussionen tenderar att skifta när de ursprungliga incitamenten ändras. Fokus hamnar inte enbart på lägsta anbudspris, utan på kvaliteten och förmågan att hantera osäkerhet.

För beställare inom infrastruktur handlar det därför inte bara om att låna idéer från finansbranschen. Det handlar om att bygga upp en struktur där kapital, kompetens och kontrakt stödjer samma långsiktiga mål: hållbara anläggningar som levererar mätbar nytta under många år. När varje krona räknas blir den typen av resultatfokus inte bara ett intressant alternativ – utan en nödvändig del av hur framtidens infrastruktursatsningar planeras, upphandlas och utvärderas.