Text: Hanna Oredsson, försäljningsdirektör över området datacenter på Schneider Electric i Sverige

Marknaden för AI växer så det knakar, men infrastrukturen riskerar att halka efter. Datacentren som är ryggraden i den nya AI-ekonomin kommer att bli nästa flaskhals om inte gemensamma spelregler skapas. 

Välutbyggda stadsnät, tillgång till fossilfri energi och ett gynnsamt klimat är bara några få anledningar till att Sverige och Norden är idealiskt för att utveckla en konkurrenskraftig AI-infrastruktur. Det som talar emot? Ledtiderna från startat projekt till färdiginstallerad kapacitet.

De senaste årens etableringar från Google, Microsoft, AWS och Metas miljardinvestering i Luleå visar att Sverige är en attraktiv spelare på AI-marknaden. Men nästa våg av investeringar kommer att gå dit där infrastrukturen är mest förutsägbar och snabb att bygga. Där ligger Sverige efter.

Om vi ska kunna vara med och konkurrera behöver våra projekt kunna byggas snabbare, mer förutsägbart och med mindre friktion än i dag. I dag saknar vi fortfarande en sammanhållen strategi för hur datacenter ska designas, optimeras och skalas. Detta innebär i praktiken spretiga krav och dyra speciallösningar som bromsar både innovation och kapitaltillströmning. Och kravbilden kommer inte minska med tiden. McKinsey uppskattar att den globala kraftförsörjningen kommer att bli omkring 3, 5 gånger större fram till 2030, en takt få länder är förberedda på, och för att möta den efterfrågan krävs investeringar i datacenter motsvarande drygt 63 biljoner kronor. Här ser jag stor potential i referensdesigner.

I stället för att varje projekt startar på ett blankt papper bygger referensdesigner på färdigtestade modeller för kraftförsörjning, kylning, kapacitet och mjukvara som säkerställer en säker och pålitlig drift. En standardiserad lösning som redan är verifierad och därmed minskar risker och kostnader. Prefabricerade och standardiserade datacenterlösningar används redan av internationella aktörer, där anläggningar kan tas i drift snabbare. Detta gör att projektering och installationstider kan reduceras med upp till 30 procent.

Ska Sverige behålla sin attraktionskraft, och fortsätta generera investeringar inom AI-området, måste vi snabbare omfamna denna utveckling och lämna dagens projektunika lösningar. Standardisering blir inte bara en teknisk fråga, det är en nödvändighet för att inte halka efter.

För att lyckas skapa en stabil bas att jämföra, förbättra och göra utvecklingen skalbar krävs dock  samordning. Myndigheter måste anpassa regelverk och prövningsprocesser så att standardiserade lösningar premieras snarare än bromsas. Och investerare behöver börja ställa krav på skalbarhet och validerade konstruktioner för att säkra långsiktig lönsamhet. 

Sverige har fortfarande möjligheten att ligga i framkant. Men då måste vi sluta se varje datacenter som ett unikt specialprojekt och börja bygga som att tekniken är här för att stanna. Vill vi vara ett förstahandsval för AI-investeringar är det nu som politiken, branschen och näringslivet tillsammans måste ta steget och öka tempot inom AI-infrastrukturen.

Nu är det dags att vi 1: Utvecklar och delar standardiserade modeller, 2, säkerställer att regelverken stödjer dem, 3, skalar upp infrastrukturen utan att förlora tid. Då har vi en chans att inte bli omsprungna.