Cykelstölder är ett omfattande problem i Sverige. Varje år stjäls hundratusentals cyklar, men endast en mindre del anmäls. För många påverkar risken för stöld viljan att cykla, och en betydande del av dem som drabbas slutar helt. Detta får konsekvenser både för folkhälsa och möjligheterna att nå mål om hållbar mobilitet.

I rapporten “Nationellt cykelregister. Potentiell åtgärd för minskade cykelstölder – en förstudie” undersöker VTI vad ett nationellt register skulle kunna innebära, hur det kan utformas och vilka aktörer som behöver involveras. Arbetet baseras på litteraturstudier, internationella exempel och intervjuer med bland annat Polisen, Transportstyrelsen, försäkringsbolag, cykelbranschen och cyklister.

Ett nationellt register kan enligt förstudien ha flera funktioner. Synlig märkning, kombinerad med möjlighet att enkelt kontrollera om en cykel är stulen, kan minska anonymiteten på andrahandsmarknaden och förbättra möjligheten att upptäcka stöldgods. Det kan också underlätta polisens arbete och öka chansen att stulna cyklar återbördas till sina ägare.

– Mycket talar för att ett centralt registers största nytta är att det blir svårare att sälja stulna cyklar vidare. Det minskar incitamenten för stölder och stärker tryggheten för både köpare och ägare, säger rapportförfattaren Johan Egeskog.

I flera länder finns redan nationella eller certifierade register. Frankrike har infört obligatorisk registrering av alla cyklar som säljs via handlare, medan Belgien erbjuder en kostnadsfri, frivillig myndighetsdriven lösning. Några nationella utvärderingar har ännu inte genomförts, men erfarenheter från mindre tester och studier visar att registrering i kombination med märkning kan minska risken att cykeln blir stulen och även öka återfinnandegraden.

Förstudien pekar också på praktiska frågor som behöver lösas inför ett svenskt införande. Det handlar bland annat om registret ska vara obligatorisk eller frivilligt, hur nya och äldre cyklar ska registreras, vilken aktör som bör ansvara för driften och hur ägaruppgifter ska hanteras på ett rättssäkert sätt. Flertalet intervjuade aktörer föredrar en obligatorisk myndighetsförvaltad lösning för att skapa långsiktighet och förtroende.

– Det viktigaste är att registret blir enkelt att använda och når bred täckning och kännedom hos befolkningen. Annars riskerar nyttan att utebli, säger Johan Egeskog.

Rapporten mynnar ut i rekommendationen att förutsättningarna för ett statligt och obligatoriskt register utreds vidare. I andra hand bör andra relevanta aktörer gå samman för att inrätta ett frivilligt register som hela branschen kan samlas kring.

Länk till rapporten: Nationellt cykelregister. Potentiell åtgärd för minskade cykelstölder – en förstudie

BIld: volkan ugur