Text:Tågföretagen
I veckan närvarade Tågföretagen på Stora Infradagen där tidigare infrastrukturministrar, ekonomiska talespersoner och statsministern gav sin syn kring vikten av infrastruktur, varför det blivit som det blivit och vad som behövs i fortsättningen. Alla var – oavsett partifärg – rörande överens: det behövs mer underhåll, bättre upphandlingar och bättre underhåll samt långsiktighet. Statsministern sa i sin digitala intervju att infrastruktur är en av de tre viktigaste fundamenten för politiken. Det är mycket bra, men utmaningarna består och det är hög tid för handling!
En icke-investering i Sveriges järnväg är en icke-investering i Sveriges tillväxt. Att frakta stora mängder gods på järnväg är en förutsättning för Sveriges industri, främst basindustrin och därmed även Sveriges konkurrenskraft och ekonomi. Men förutsättningarna för detta är i dagsläget inte de bästa. Banavgifterna på järnvägen har ökat med 600 procent på 15 år och 40 procent förra året – detta trots att godstrafiken mer eller mindre har varit oförändrad på järnvägen, vilket också innebär att slitaget från godstrafiken inte kan generera och motsvara höjningen. Enligt en artikel på jarnvagar.nu i veckan har banavgifternas andel av godstågens trafikeringskostnader ökat markant där avgifterna nu utgör upp till en tredjedel av kostnaderna.
Fortsätter denna utveckling kommer det resultera i färre godståg, vilket innebär att mer gods behöver lastas över till lastbilar, som inte kan hantera den volym och mängd som krävs för att frakta lika tungt gods som tåg. Ett stort godståg motsvarar mellan 40 och 50 lastbilar, vilket resulterar i fler lastbilar på redan överbelastade vägar. Det är, med andra ord, svårt att ersätta järnvägen när det kommer till frakt av tungt gods på långa sträckor. Detta omfattar även persontransporter. Det är viktigt att ha i åtanke när vi befinner oss i ett mycket prekärt geopolitiskt läge där järnvägstransporter spelar en allt viktigare roll.
Detta gäller särskilt när det kommer till gränsöverskridande transporter, men som underlättas när EU:s kapacitetsförordning träder i kraft. I samband med öppningen av Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland om några år lyfter behovet av ökad kapacitet i södra Sverige, något Altinget rapporterade om tidigare i veckan. Man framhåller i artikeln att trafiken på såväl väg som järnväg kommer att öka markant men inga åtgärder har vidtagits från Trafikverkets sida. Från politiskt håll talas det mycket om underhåll på järnvägen men det saknas en plan kring behovet av kapacitet på järnvägen – och då talar vi inte enbart om behovet i södra Sverige. Flaskhalsarna behöver åtgärdas, vilket är möjligt genom relativt små och kostnadseffektiva åtgärder, och det behövs redundans såsom nya spår, mötesspår och triangelspår.
Det är dags för Sverige att ha ett robust järnvägssystem. Det är en förutsättning för Sveriges konkurrenskraft och Sveriges totalförsvar att såväl gods- som persontrafik kan ta sig från norr till söder, från öst till väst, nationellt som internationellt.
BIld: Duc Tinh Ngo
