Nofence har använts av norska bönder sedan 2016. Nu får även svenska bönder tillgång till tekniken, efter fyra års forskning och besked från myndigheterna. För betesnäringen innebär det ett nytt verktyg för mer flexibel och träffsäker drift, baserat på erfarenheter som redan är väletablerade i Norge.

Virtuella stängsel gör det möjligt att styra betesdriften digitalt, utan fysiska stängsel i terrängen. För lantbrukaren innebär det mindre manuellt arbete i form av stängsling och flytt, bättre överblick över djuren i vardagen samt större flexibilitet och effektivitet i användningen av betesmarker samtidigt som djurvälfärden bibehålls.

– Det här är en lösning som är väl beprövad i praktiken. Norska bönder har snart tio års erfarenhet av virtuella stängsel i den dagliga driften. Det som är nytt är att svenska bönder nu kan ta tekniken i bruk genom ett system som har vidareutvecklats över tid och bygger på etablerade arbetsmetoder, säger Jakob Gelberg, landschef Sverige på Nofence.

Ett praktiskt verktyg i lantbrukarens vardag

Med Nofence kan lantbrukaren definiera och justera betet i en app samt följa djurens position och aktivitetsnivå i realtid. Det ger bättre beslutsunderlag i vardagen, minskat behov av manuellt arbete kopplat till stängsling, flytt och tillsyn, samt ökad flexibilitet och effektivitet i användningen av betesmarker.

Över 96 procent av interaktionerna med det virtuella stängslet löser sig enbart med ljudsignal. Erfarenheter från både forskning och praktisk användning visar att djuren lär sig systemet på ett förutsägbart sätt under en kort inlärningsperiod.

– Målet är inte att ersätta tillsyn, utan att göra den mer träffsäker och effektiv. Lösningen måste vara enkel att använda och fungera i praktiken annars har den inget värde, säger Gelberg.

Svensk lantbrukare har följt utvecklingen över tid

En av dem som följt utvecklingen nära är Morgan Karlsson, som har omkring 45 Hereford-kor på gården Åsen i Västra Götaland.

– För mig handlar det om enklare inhägnad, bättre utnyttjande av betesmarkerna och mindre underhåll. Om tekniken fungerar så som erfarenheterna från Norge visar, kan den göra driften mer effektiv över tid. Samtidigt är det viktigt att lösningen är enkel att använda, även för oss som inte är särskilt teknikintresserade, säger Karlsson.

Erfarenhet från Norge, redo för användning i Sverige

I Norge har virtuella stängsel använts sedan 2016, och i dag använder tusentals norska bönder Nofence i sin dagliga drift. Totalt har över 200 000 halsband sålts globalt, med erfarenheter från både små och medelstora gårdar samt stora betesområden i krävande terräng.

– Nu när tekniken redan är väl beprövad i praktiken kan vi bättre säkerställa en bra start för varje enskild lantbrukare. Det skapar trygg användning och goda resultat över tid, säger Gelberg.

Virtuella stängsel har även testats och utvärderats i Sverige sedan 2022 genom forskningsprojekt på nötkreatur och får, genomförda av RISE och SLU. I projekten användes bland annat Nofence-halsband, och dokumentationen ingick i kunskapsunderlaget när svenska myndigheter öppnade för kommersiell användning från och med den 1 januari 2026.

Nofence satsar med lokalt team i Sverige

Nofence etablerar nu verksamhet i Sverige med ett lokalt team på plats. Jakob Gelberg är ny Sverigechef på Nofence och ansvarar för att bygga upp bolagets närvaro på den svenska marknaden. Han bor på en gård i Ljungbyhed i Skåne och har ett stort intresse för lantbruk och betesdrift, vilket ger en praktisk grund för arbetet med att stötta svenska lantbrukare i vardagen. Gelberg tillträder sin roll den 1 februari 2026.

Samtidigt har Nofence stärkt satsningen genom Hampus Lewenhaupt som marknadsansvarig för Nordeuropa, inklusive Sverige. Tillsammans med tre svenska kollegor i globala roller är totalt fem anställda nu baserade i Sverige.

Intresset bland svenska lantbrukare har varit stort inför säljstarten, och Nofence ser en tydlig efterfrågan på en lösning som är väl beprövad i praktiken och väl anpassad för svenska betesförhållanden. Kommersiell säljstart i Sverige är den 26 januari 2026.

– Nu handlar det om att vara närvarande, dela erfarenheter och säkerställa en trygg och bra introduktion av tekniken för svenska lantbrukare, avslutar Gelberg.