Skogsmaskiner som passerar vattendrag körs direkt i vattnet i 37 procent av fallen utan skydd för vattendragens botten, kanter och närområde. Följden blir att skador uppstår i 86 procent av dessa överfarter. Om broar byggs blir skadeomfattningen betydligt mindre. Det visar ny officiell statistik.

Skogsstyrelsen presenterar idag statistik om så kallade överfarter, det vill säga på vilket sätt skogsmaskiner passerar ett vattendrag och om skador uppstår på vattendraget i samband med passagen. Det vanligaste är att maskiner kör direkt i vattnet (bottenöverfart) med hög skadeandel som följd. Påverkan på vattnet kan bli stor.

– Det är bekymmersamt att det i så stor utsträckning körs rakt igenom vattnet, trots många utbildningssatsningar och arbete med skogssektorns gemensamma målbilder för god miljöhänsyn. Resultaten från inventeringen visar att det inte räcker, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.

Mindre andel skador då broar används

Enligt inventeringen används broar vid 23 procent av överfarterna. Skadeandelen uppgår här till 17 procent. Framför allt handlar skadorna då om att på- och avfarter till bron inte skyddats tillräckligt väl. Att lägga virke i vattnet som maskinen kör på används i 26 procent av överfarterna, men skadeandelen är större (54 procent) än när en bro används. I övriga 13 procent av fallen har inte inventeraren kunnat avgöra på vilket sätt man passerat vattendraget.

– Det är tydligt att vilken typ av överfart som väljs har stor betydelse för risken för skador. Vi rekommenderar att man alltid använder en bro och att på- och avfarter skyddas ordentligt, säger Elisabet Andersson.

Körning i och i anslutning till ett vattendrag orsakar ofta erosion och det finns risk för uttransport av till exempel tungmetaller och näringsämnen. Grumling påverkar levande organismer negativt och partiklar kan färdas lång väg nedströms i vattensystemet.

Naturvärden i hänsynsytor

Ytterligare ett område som myndigheten undersökt är hur höga naturvärdena är på de hänsynsytor som lämnas efter avverkning.

I genomsnitt uppgår andelen lämnade hänsynsytor till 8,5 procent av den avverkade arealen. Knappt hälften består av områden med särskilda naturvärden, så kallade hänsynskrävande biotoper. Resterande del består av hänsyn av skog med ordinär karaktär.

– Inventeringen visar att hänsyn lämnas vid avverkning, men det är viktigt att så mycket som möjligt har hög kvalitet. Om den lämnade hänsynen ska kunna fungera för rödlistade arter behöver den planeras så att de delar med högsta naturvärden sparas, säger Jörgen Olsson naturvårdspecialist på Skogsstyrelsen.

Resultaten är en del av Skogsstyrelsens nya hänsynsuppföljning, som beskriver den miljöhänsyn som lämnas vid föryngringsavverkning. Statistik finns även om i vilken utsträckning kantzoner vid vatten lämnas och deras genomsnittlig bredd, samt hur många träd som lämnas på avverkad yta.

Hänsynsuppföljningen ingår i Sveriges officiella statistik.

Här finns all statistik i undersökningen: Ny statistik om miljöhänsyn vid föryngringsavverkning – Skogsstyrelsen

Mer om miljöhänsyn: Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning – Skogsstyrelsen

BIld av Reijo Telaranta