Volvokoncernen står inför en omröstning idag om en aktieägarresolution gällande sin klimatlobbyverksamhet, som följer på lastbilstillverkarens inblandning i upphävandet av reglerna för ellastbilar i USA och försvagningen av EU:s koldioxidregler.
När aktieägarna röstar om resolutionen vid Volvokoncernens årsstämma i Göteborg kommer samhällsledare och förespråkare för rena transporter att samlas utanför för att protestera mot företagets ansträngningar att försvaga klimat- och luftskyddet.
Resolutionen från den danska offentliga pensionsfonden Akademiker Pension beskriver ”risken för att lobbyverksamhet kan undergräva, snarare än stödja, företagets egna mål” och oro över ”styrning, trovärdighet och långsiktigt värdeskapande”. Resolutionen har hittills fått stöd av den nordiska kapitalförvaltaren Lannebo, den danska pensionsfonden Sampension och Church of Englands pensionsnämnd.
– Denna resolution handlar om god styrning, transparens och långsiktigt värdeskapande. Felaktig lobbyverksamhet från företag eller deras branschorganisationer kan skapa väsentliga risker, inklusive regulatorisk osäkerhet och skador på anseende, säger Laura Hillis, VD för ansvarsfulla investeringar vid Church of England Pensions Board, i ett uttalande.
Volvokoncernen står bakom en rad stämningar och regelåterkallanden i USA och EU:
Dess lobbygrupper pressade kongressen att avskaffa amerikanska regler om ellastbilar förra året.
De stämmer Kalifornien för ett avtal för att främja målen för elektrifiering av lastbilar.
Dess lobbygrupp bad för bara några veckor sedan en amerikansk domstol om tillstånd att ingripa i en stämning som ifrågasätter upphävandet av Trump-administrationens beslut att riva upp Endangerment Finding, en hörnstenspolicy som ligger till grund för amerikansk lag som skyddar hälsa och miljö.
De lobbade EU för att försvaga reglerna om koldioxidutsläpp, vilket EU:s medlemsstater nyligen godkände.
Förutom investerarnas press på grund av klimatlobbying är Volvokoncernen också under press då en våg av lågpriskonkurrenter erbjuder lastbilar upp till 36 % billigare och positionerar sig för att erövra den marknad som traditionella varumärken som Volvokoncernen är långsamma med att bygga upp. En tidigare direktör vid den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) varnade förra veckan Volvokoncernen och andra tillverkare för att vänta ”tills marknaden förändras och kostnaden för att komma ikapp har ökat utöver vad någon lobbyseger var värd”.
Trots ett åtagande att nå 50 procents utsläppsfria lastbilsförsäljning till 2030 levererade Volvokoncernen förra året bara 4 000 lastbilar med ”noll eller mycket låg avgasutsläpp”, bara 2 % av det totala antalet levererade lastbilar.
Åkeribranschen lider i USA och Europa i takt med att dieselpriserna stiger, vilket gör övergången till elbilar ännu mer brådskande.
– Genom EMA säkrar sig ledande lastbilstillverkare inte bara – de undergräver de politiska grundvalar som skapade marknaden för nollutsläppslastbilar från första början. Den spänningen mellan Volvos offentliga ambition och privata åtgärder är mer än en trovärdighetsgap; det är ett strategiskt misstag. Försvagad regelsäkerhet förlänger flottornas exponering för dieselvolatilitet medan bensinpriserna stiger och öppnar dörren för nya aktörer som Tesla att definiera marknaden på sina egna villkor, säger Craig Segall, tidigare biträdande verkställande direktör och biträdande chefsjurist för California Air Resources Board.
– Investerare har rätt i att ifrågasätta Volvos lobbyverksamhet i en tid då elektrifieringen accelererar i hela Europa och globalt. Försvagade CO₂-standarder kan köpa tid för diesel, men det riskerar att undergräva långsiktigt värdeskapande. På en marknad som lutar mot skala kommer konkurrenskraften att definieras av vem som leder övergången, inte vem som försenar den. Den verkliga risken för Volvo är inte att röra sig för snabbt, utan att hamna på efterkälken när efterfrågan, politik och global konkurrens alla rör sig i samma riktning, sa Tobias Nissen, programledare för industrin, Nordic Center for Sustainable Finance.
– Vi har redan sett den här historien utspela sig på andra fordonsmarknader. När elfordon väl anländer med bättre teknik och erbjuder lägre totala driftskostnader, rör sig flottorna snabbt. Med dieselpriserna som stiger och kinesiska tillverkare som går in på globala marknader med konkurrenskraftiga ellastbilar, är ellastbilar ett smartare affärsval för flottor. Traditionella OEM-tillverkare kan motarbeta regleringar hur mycket de vill, men flottor kommer i slutändan att köpa de lastbilar som är mest affärsmässigt vettiga. Det är ett kalkylbladsbeslut, sa Rustam Kocher, tidigare elektrisk mobilitet på Daimler Truck North America och styrelseledamot i WattEV.
– Det är inte ledarskap. Det är en motsägelse. I mitt samhälle i Oregon passerar nästan 20 000 lastbilar mina döttrars skola varje dag. Detta är inte abstrakt, det händer utanför våra skolor och hem. Volvo kallar sig klimatledare. Men man kan inte marknadsföra klimatledarskap samtidigt som man ställer sig på försök att avveckla de regler som gör klimatframsteg möjliga. Om Volvo verkligen tror på elektrifiering.
BIld av Emslichter
