I Sverige 2026 är kontanter nästan utdöda som betalningsmetod. Enligt Riksbankens betalningsrapport 2026 betalade bara 5 procent kontant vid sitt senaste butiksköp, jämfört med 40 procent för 15 år sedan.

Utöver betal- och kreditkort, som är vanliga vid betalningar i fysiska butiker, så är det två digitala tekniker som tillsammans gör blixtsnabba och säkra betalningar möjliga. Det handlar om BankID för verifiering och signering av transaktioner samt snabba direktbetalningar från bankkonto. Online casinon är ett exempel på en bransch som helt bygger sin infrastruktur för betalningar på dessa rails. Därför är det värt att titta på hur betalningar fungerar på online casino, hur de två teknologierna som tillsammans gör det möjligt samt vilka svagheter och utmaningar det finns för en bransch så beroende av denna digitala infrastruktur för betalningar.

Pay N Play – när inloggning och betalning blir ett och samma flöde

Om du ville börja spela på online casino förr i tiden var det en betydligt krångligare process än idag. Först behövde du registrera ett konto med mailadress, användarnamn och lösenord. Sedan kunde du logga in på ditt nya konto och göra en insättning som ofta kunde ta flera timmar, eller dagar att komma fram.

Numera kan du göra samtliga dessa moment med några få knapptryck. Du skapar ditt konto, verifierar din identitet och gör insättningen på en och samma gång. KYC-data hämtas direkt från din bank och du signerar överföringen med ditt BankID. Själva transaktionen görs sedan med hjälp av en av ett flertal digitala betalningslösningar som finns på marknaden.

Modellen som gör detta möjligt kallas för Pay N Play, och visar på hur långt integrationen mellan e-legitimation och bankinfrastruktur har kommit. Samma typer av lösningar finns även inom e-handel och fintech men online casinon var tidigt ute och är ett exempel på en bransch där dessa betalningslösningar kommit att dominera helt.

Den osynliga nyckeln i svensk digital infrastruktur

Enligt siffror från 2025 hade BankID 8,7 miljoner unika användare. Det motsvarar 99,9% av den folkbokförda befolkningen. BankID är en produkt som tagits fram av 7 av Sveriges största banker. I grund och botten är det frågan om så kallad certifikatbaserad autentisering med tvåfaktorsinloggning som sker via mobila enheter.

Det gör att så länge du inte ger någon annan tillgång till din mobil och pin-kod kan ingen logga in på dina konton eller stjäla din identitet på nätet. Enligt Riksbanken har BankID bidragit till säkra och lättanvända digitala tjänster som svenskarna litar på, men det har också identifierats som en svaghet att i stort sett hela Sveriges befolkning är beroende av en enskild tjänst från en enda aktör.

För digitala betalningar online finns det numera flera olika metoder framtagna av banker och andra fintechföretag. Men samtliga av dessa är beroende av BankID för snabb verifiering och signatur. Det gör att tjänsten kan bli en flaskhals eller blockera digitala transaktioner helt om tjänsten skulle gå ner.

Det är därför det inom kort kommer lanseras en ny statlig e-legitimation som ska fungera snarlikt som BankID, som länge har varit helt ensamt på marknaden. Det skapar en säkerhet i fall att en av dessa tjänster skulle sluta fungera eller drabbas av en cyberattack.

Omedelbara betalningar – realtid blir standard

Precis som BankID så är omedelbara direktbetalningar något som nästan hela sveriges befolkning använder sig av. Det är teknik som gör att man kan betala direkt med pengar som man har på sitt bankkonto utan att behöva göra en traditionell banköverföring eller betala med kredit- eller betalkort.

Det har blivit en integrerad del i samhället att man ska kunna skicka pengar digitalt i realtid, oavsett om det handlar om att betala i butik, på nätet eller skicka pengar till släkt och vänner.

Hållbara regelverk och robust teknik är ett måste

Men det har under de senaste åren kommit allt fler varningar om hur sårbar vår digitala infrastruktur är när den helt är baserad på två enskilda digitala tekniker. Både BankID och digitala direktbetalningar har flera gånger under de senaste åren utsatts för så kallade Distributed Denial-of-Service (DDoS)-attacker flera gånger. Dessa attacker är menade att överbelasta de nätverk som tjänsterna drivs på och på så sätt göra att de blir oanvändbara under en viss tid.

Därför ställs det nu hårdare krav på digital säkerhet i EU:s säkerhetsdirektiv NIS2 och PSD3. Det kräver att Sverige breddar sin teknik och skapar en robustare digital och fysisk infrastruktur. Just den fysiska infrastrukturen i form av fiber, datacenter och elnät behöver byggas ut vilket nu sker med snabb takt.

Det gör att det i framtiden blir svårare att använda DDoS-attacker eller cyberattacker mot enskilda nätverk eller företag för att slå ut viktiga delar av samhället. Samtidigt måste också tjänster som digitala direktbetalningar och BankID breddas med flera alternativ så att det inte uppstår situationer där stora mängder av Sveriges befolkning tappar förmågan att betala eller legitimera sig online om en av dessa slås ut under en längre tid. Riksbanken och många andra aktörer menar dessutom att kontanterna inte helt har spelat ut sin roll, och att det kan vara bra för svenskarna att ha en reserv av kontanter hemma som ett extra skydd.