Effekten av de nya tullarna på svensk export (om de implementeras):

• Sverige är ett exportberoende land där exporten motsvarade 56,1 % av BNP år 2023 (detta beräknas vara omkring 55 % för 2024).

• De flesta svenska exportvaror går till andra nordiska eller europeiska länder, men USA är det tredje största enskilda exportlandet (med export till USA motsvarande cirka 9 % av världsexporten år 2023).

• Tullar (om de implementeras) som påverkar Sverige inkluderar: o 25-procentig tull på stålimport från Sverige, i kraft sedan 12 mars i år. o 10-procentig generell tull på all import från alla länder, i kraft från 5 april. o 20-procentig tull på import från EU-länder, inklusive Sverige. o 25-procentig tull på bilar och bildelar från Sverige, i kraft från 9 april.

• Tullarna förväntas påverka den svenska exporten avsevärt. Trots detta, med tanke på att exportvolymen är relativt blygsam (9 % av världsexporten och endast 3 % av BNP år 2023), bör den direkta effekten av dessa tullar, även om den är utmanande, vara hanterbar.

• Enligt uppskattningar från Finansdepartementet och Kommerskollegium kan svensk export till USA minska med 12–15 %, vilket skulle leda till en minskning av BNPtillväxten 2025 med 0,2–0,4 procentenheter.

Detta skulle sänka tillväxtprognosen för 2025 från 2,1 % till så lågt som 1,7 %, vilket är oönskat men inte katastrofalt.

• Tullarna kommer också att påverka inflationen. Sverige befinner sig dock i en relativt stark position, med en inflation som ligger nära Riksbankens mål på 2 %. (I mars låg inflationen i Sverige på 2,3 %, ned från 2,9 % i februari).

• Den verkliga risken ligger i att tullarna kan utlösa en global lågkonjunktur eller en spiral av vedergällning och motåtgärder.

De mest riskutsatta branscherna/industrierna:

• Fordonsindustrin: Om tullarna implementeras drabbas Sverige av en extra tull på 25 % på bilar och bildelar. Det är särskilt allvarligt eftersom vägfordon och maskiner är några av Sveriges viktigaste exportvaror.

• Stålindustrin: Den svenska stålindustrin påverkas redan av den 25-procentiga tullen på stålimport. Det slår mot exporten av bland annat fordonskomponenter, värmeväxlare samt vissa maskiner och mekaniska produkter.

• Läkemedelsindustrin: Även om läkemedel är undantagna från den generella 20- procentiga tullen, kan branschen ändå påverkas indirekt genom förändringar i det ekonomiska läget.

Effekter på leveranskedjor:

• Produktionsförflyttningar: Volvo har meddelat att de behöver flytta delar av sin produktion till USA, vilket kan leda till minskad produktion och eventuellt färre jobb vid deras största fabrik i Torslanda utanför Göteborg. Liknande beslut från andra svenska företag kan få direkt påverkan på den inhemska arbetsmarknaden.

• Förändrad handelsbalans: På längre sikt kan den svenska läkemedelsindustrin behöva minska sitt beroende av USA. Även om läkemedel, koppar, halvledare, trävaror och vissa kritiska mineraler och råmaterial för energiproduktion är undantagna från den generella 20-procentiga tullen, är läkemedelsproduktion en komplex process som är beroende av fungerande globala leveranskedjor. Den generella tullen kan störa flödet av viktiga råvaror, förpackningsmaterial och förbrukningsvaror som krävs för att tillverka läkemedel.

• Risk för global lågkonjunktur: Tullarna kan utlösa en global lågkonjunktur eller en kedjereaktion av motåtgärder och vedergällningar, vilket ytterligare försvårar leveranskedjorna.

Bild: iXimus