Fredagen den 7 november nåddes en viktig milstolpe för svensk järnväg när Vossloh installerade de första fyra växlarna i det som kallas Växelfabriken. Projektet är ett gemensamt initiativ mellan Vossloh och Trafikverket med målet att förändra hur järnvägsunderhåll planeras och genomförs i Sverige.
Regeringen har tydligt pekat ut behovet av åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande. Växelfabriken är ett konkret svar på det uppdraget.
– Det vi ser i Sala idag är att investeringar som vi gör i ökad operativ förmåga ger effekt. Växelfabriken är ett första av flera steg som stärker vår långsiktiga leveransförmåga, säger Jonatan Lennartsson, chef inom nationellt och strategiskt järnvägsunderhåll vid Trafikverket.
Bakgrunden är välkänd. Växlar som är dåligt underhållna eller som passerat sin livstid skapar förr eller senare problem. Av Sveriges cirka 12 000 växlar har över 5 000 passerat sin tekniska livslängd, vilket påverkar både punktlighet och kostnader.
– Det vi ser här idag är ett konkret exempel på hur vi får mer järnväg för pengarna, hur vi kan använda de resurser vi har både effektivare och klokare. Växelfabriken gör så att alla här idag kan arbeta ännu mer effektivt i spår, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson som var med och följde installationen i Sala.
Växelfabriken innebär att så kallade 1-till-1-växelbyten industrialiseras.
Prefabricerade växlar byggs i förväg i Vosslohs fabrik, transporteras på specialanpassade vagnar och lyfts på plats med en spårgående kran. Installationen tar bara några timmar och kan genomföras även under kontaktledningar och bredvid trafikerade spår.
– Vi har genom åren visat att det går att planera och genomföra växelbyten som ett industriellt flöde. Det kräver precision, planering och respekt för alla inblandade – men resultatet talar för sig själv, säger Daniel Öholm, affärsutvecklare på Vossloh och fortsätter:
– Alla vill att tågen ska gå i tid – men ingen vill stänga av för underhåll. Just därför måste vi bli ännu bättre på att utnyttja tiden vi har till förfogande.
De första fyra växlarna i projektet byttes den 7 november i Sala, vilket markerar startpunkten för den nya metodiken. På sikt är målet att genomföra över 100 växelbyten per år – något som väntas stärka kapacitet, punktlighet och robusthet i hela järnvägssystemet.
– Allt fler vill resa och transportera gods på järnvägen och då behöver vi effektivisera vårt underhåll, så att det påverkar trafiken mindre, säger Jonatan Lennartsson.
Växelfabriken är både en teknisk och en kulturell resa för alla inblandade.
– Växelfabriken handlar mer om människor än gula maskiner. Det handlar om tillit och bygger ett starkt fundament för bättre samverkan för hela branschen, säger Bertrand Gryspeert, vd för i Sverige.
– I grunden handlar det om att ta vara på all den kompetens som redan finns i branschen och skapa nya arbetssätt. Då kan vi öka tempot utan att kompromissa med säkerhet och kvalitet, säger Jonatan Lennartsson.
Fredrik Johansson, projektledare Prefab och installation på Vossloh är något av en pappa till konceptet med växelinstallationer med spårbunden kran.
– Jag har arbetat ute i spår med detta sedan 2013, men vi lär oss något nytt varje gång. Det absolut viktigaste jag sett är att vi måste planera tillsammans så tidigt som möjligt inför ett projekt. Då är mycket vunnet redan innan vi kommer ut på plats, säger han.
För att möta framtidens behov har Vossloh investerat stort i en ny fabrik på Sannahed mellan Kumla och Hallsberg – den första nya växelfabriken i Sverige på över 120 år.
– Med den nya fabriken kan vi tredubbla vår produktionskapacitet, samtidigt som vi automatiserar tillverkningen och ger utrymme för nya utbildnings- och forskningsinitiativ, berättar Bertrand Gryspeert.
I samarbete med Railcenter Hallsberg och Trafikverksskolan förbereds miljöer för lärande och utveckling inom spårteknik, svetsning, BIM och digitalt underhåll i anslutning till den nya fabriken.
– Vår vision är att skapa ett Centre of Excellence här i regionen – där produktion, utbildning och innovation går hand i hand, avslutar Bertrand Gryspeert.
Bild: NoName_13