Under våren 2023 inträffade en allvarlig explosion i ett parkerat gasdrivet fordon (CNG) som användes för service- och taxiresor. Ett år senare, våren 2024, skedde ytterligare två explosioner under liknande omständigheter och med samma typ av fordon. Lyckligtvis skadades inga personer vid händelserna, men materiella skador på fordon och omgivande egendom var omfattande.

Samtliga tre fordon var ombyggda Fiat Ducato av årsmodell 2019, utrustade med bakgavellyft och anpassade för transport av rullstolsburna passagerare. För att frigöra lastvikt hade fordonens fem ursprungliga gastankar i stål ersatts med fem komposittankar. Dessa fordon användes inom Kalmar länstrafiks verksamhet.

Utredningar visar på tekniska brister, inte gasdriftens risker

Olyckorna har utretts av Räddningstjänsten samt av Element AB ur ett materialtekniskt perspektiv, på uppdrag av Kalmar länstrafik. Element AB:s analys pekar tydligt ut att den huvudsakliga orsaken till explosionerna var trasiga magnetventiler i gastankarna. Dessa ventiler hade under flera månader inte fungerat korrekt samtidigt som tankarna utsatts för stora temperaturvariationer.

– När en magnetventil är trasig kan tanken fyllas med gas, men inte tömmas, förklarar Bo Ericsson från branschföreningen Fordonsjuristen.

Vid snabbtankning under kalla vinterförhållanden bedöms trycket ha kunnat nå nivåer på 250–270 bar utan att någon varningssignal utlöstes. När temperaturen därefter steg ökade gastrycket ytterligare, till nivåer över kravgränsen på 260 bar för fordon i drift. Detta skapade kraftiga påfrestningar på materialet, särskilt vid återkommande temperaturväxlingar, vilket över tid försämrade tankarnas hållfasthet.

I vissa fall uppskattas trycket ha nått så höga nivåer som 320–360 bar – vilket enligt utredningen var den direkta orsaken till explosionerna.

Räddningstjänstens utredning ligger i huvudsak i linje med denna bedömning. Även där identifierades flera möjliga tekniska, underhållsmässiga och kompetensrelaterade faktorer, men den mest sannolika orsaken bedömdes vara just trasiga magnetventiler som resulterat i ett långvarigt maximalt tryck i tankarna.

Båda utredningarna pekar tydligt på vikten av att service och reparationer sker enligt tillverkarens anvisningar samt gällande regelverk, särskilt Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2017:54 som gäller för gasfordon.

– En förutsättning för ett fackmässigt arbete är att det är utbildade tekniker som arbetar med dessa fordon, fortsätter Bo Ericsson.

Trots detta blev fordonen godkända vid besiktning, även fast ventilerna var trasiga.

– Det är olyckligt att gasbussarna blev godkända vid besiktningen. Det visar att föreskrifterna inte följts eller att rätt kompetens saknats. Det räcker inte med okulära kontroller. Man måste även göra läckagetester med läckagespray samt funktionstester av systemen, betonar Bo Ericsson.

Problemet är dock strukturellt

– Besiktningsföretagen varken hinner eller har möjlighet att göra dessa typer av avancerade kontroller. Därför borde detta helt överlåtas till godkända verkstäder som är specialiserade på gasfordon, konstaterar Bo Ericsson.

Risk för felaktiga slutsatser och ryktesspridning

Explosionerna har i debatten lett till rykten och en ökad misstänksamhet mot gasfordon som teknik. Men utredningarna visar tydligt att det inte är gasdriften i sig som varit orsaken – utan bristande underhåll, trasiga säkerhetskomponenter och otillräcklig kompetens.

Detta riskerar att skapa en felaktig bild där hela tekniken ifrågasätts, trots att problemet i själva verket handlar om systemfel vad gäller service, tillsyn och ansvarsfördelning.

En framtidsfråga – även för vätgas

Frågan blir alltmer aktuell i takt med att fler alternativa drivmedel introduceras.

– Det här kommer bli ännu viktigare i framtiden, inte minst när vi får fler vätgasbilar. Kraven på kompetens, kontroll och specialiserade verkstäder måste höjas, säger Bo Ericsson.

Slutsats

Explosionerna i Kalmar är inte ett bevis på att gasfordon är farliga – de är ett bevis på vad som händer när tekniska säkerhetssystem inte underhålls korrekt, när kompetensen brister och när kontrollsystem inte är anpassade för avancerad fordonsteknik.

– Att döma ut företag, teknik eller hela drivmedelssystem på grund av rykten och bristande kunskap riskerar att bromsa den hållbara omställningen. Lösningen ligger inte i rädsla – utan i utbildning, tydliga ansvarskedjor, specialiserad service och ett modernt regelverk som följs i praktiken, avslutar Bo Ericsson.