Text: Niclas Wennerholm , VD, AmpSociety International AB
Sverige står inför en av sina snabbaste infrastrukturella omställningar i modern tid. När 2026 inleds finns närmare 800 000 laddbara fordon på svenska vägar. Än så länge utgör de omkring 15 procent av personbilsflottan, men utvecklingen går snabbt – två av tre nyregistrerade bilar är i dag eldrivna eller laddhybrider.
Om el ska ersätta fossil trafik i stor skala krävs att laddinfrastrukturen byggs ut i samma takt. Men det räcker inte med fler laddpunkter. Vi måste också ställa oss frågan hur vi bygger – och med vilken teknik.
Rätt lösning på rätt plats
Laddboxen har sin givna roll. För villor och radhus fungerar den utmärkt: en användare, en bil, ett begränsat effektbehov. Men när samma lösning används i flerbostadshus, parkeringsgarage och företagsfastigheter uppstår problem.
Att installera 20, 50 eller 100 fristående laddboxar i en större anläggning innebär i praktiken att man skapar lika många separata tekniska system. Det leder ofta till:
ökad komplexitet i drift och underhåll
fler felpunkter och större beroende av trådlös kommunikation
svårigheter att optimera effekt på systemnivå
höga kostnader vid utbyggnad, när nytt markarbete och kabeldragning krävs
Detta är inte ett installationsproblem – det är ett arkitekturproblem.
När laddning blir infrastruktur
I större anläggningar måste laddning behandlas som annan fastighetskritisk infrastruktur, i nivå med el, vatten och ventilation. Då krävs lösningar som är konstruerade för samverkan och stordrift redan från början.
Skillnaden mellan traditionella laddboxar och systemlösningar är fundamental. Där laddboxen är byggd som en fristående produkt, är ett laddsystem konstruerat som en gemensam plattform med centraliserad säkerhet, lastbalansering och kommunikation. Laddpunkterna blir då enkla uttag i ett robust ramverk – inte separata system som ska koordineras i efterhand.
Skillnaden märks sällan dag ett. Den märks efter några år, när anläggningen ska byggas ut, när belastningen ökar eller när driftsäkerheten sätts på prov.
Skalbar laddning skapar också värde
Fastighetsägare vittnar om att tillgång till laddning i praktiken driver efterfrågan på elbilar. För många boende i flerbostadshus är möjligheten att ladda hemma en förutsättning för att överhuvudtaget ta steget till elbil.
Den som investerar i laddinfrastruktur som är förberedd för expansion står därför bättre rustad inför framtiden. En skalbar systemlösning gör det möjligt att successivt bygga ut i takt med behovet, samtidigt som drift- och servicekostnader hålls nere över tid. För fastighetsägare innebär det inte bara ökad attraktivitet, utan också möjligheten att skapa nya intäktsströmmar kopplade till laddning och energitjänster.
Subventioner kräver ansvar
I Sverige har staten valt att stimulera utbyggnaden av laddinfrastruktur genom investeringsstöd som i vissa fall kan täcka upp till 50 procent av kostnaden. Det har bidragit till att antalet laddpunkter ökat snabbt – vilket är positivt.
Men när laddinfrastruktur subventioneras i stor skala ökar också risken för felinvesteringar. Fokus hamnar lätt på lägsta inköpspris här och nu, snarare än på driftsäkerhet, skalbarhet och totalkostnad över tid. Resultatet kan bli anläggningar som snabbt når sin tekniska eller ekonomiska gräns och som måste byggas om långt innan de är avskrivna.
Ska Sverige lyckas kombinera snabb utbyggnad med långsiktig hållbarhet krävs därför att vi skiljer på villaladdning och laddning som samhällsinfrastruktur. Fler laddboxar är inte lösningen på allt. I flerbostadshus, på arbetsplatser och i större anläggningar behöver vi bygga system som är konstruerade för stordrift, expansion och verkliga användningsmönster – inte bara för nästa installation.
BIld: Qubes Pictures
