Staten bör ta fullt ekonomiskt ansvar för statlig isbrytning. Det föreslår Sjöfartsverket som nu lämnar in sin treårsplan och anslagsframställan till regeringen.

– Nio av tio varor som exporteras och importeras till Sverige har gått på sjön. Svensk basindustri är i hög grad beroende av en sjöfart som fungerar året runt, oavsett väder. Isbrytning borde jämställas med vinterväghållning på land, säger Erik Eklund, Sjöfartsverkets generaldirektör.

Isbrytning är inte skattefinansierad utan betalas gemensamt av sjöfarten genom farledsavgifter. Ett genomsnittsår kostar isbrytningen drygt 400 miljoner kronor, men en svårare vinter kan det handla om hundratals miljoner kronor mer.

Trots tuffa besparingar och tillskott av medel från regeringen till 2026 så är prognosen dyster med en tom kassa i slutet av 2028. En av orsakerna är att antalet fartyg som kommer till, och lämnar, Sverige har minskat med två procent per år sedan 2008.

–  Svenska hamnar behöver vara öppna, och säkra, året om, i hela landet. Sverige är helt beroende av sjövägarna, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. För att säkra Sjöfartsverkets verksamhet långsiktigt föreslår vi därför att staten tar fullt finansieringsansvar för isbrytningen, säger Erik Eklund.

Statlig finansiering av isbrytningen frigör medel från farledsavgifterna så att Sjöfartsverket långsiktigt kan hantera ett sedan länge eftersatt underhåll av farleder, ålderstigna fartyg och insatser för att nå klimatmålet.

Sjöfartsverket föreslår även ett ökat anslag som täcker förvaltningskostnader för bland annat samordning med andra myndigheter. Det finns stora möjligheter att resurser och kompetens även kan nyttjas på områden som inte direkt kommer handelssjöfarten till godo.

–  Det kan användas till att förse andra myndigheter med sjögeografisk information, att delta i utredningar i maritima frågor, bistå med helikopter vid insatser, eller liknande saker, säger Erik Eklund.

Ta del av Sjöfartsverkets treårsplan och anslagsframställan 2027-2029