Trots ökade krav på nationell beredskap råder stor osäkerhet kring näringslivets roll i totalförsvaret. En undersökning från Eltel visar att nära hälften (49 procent) av beslutsfattarna på bolag med samhällskritisk infrastruktur upplever att de har litet eller inget ansvar i totalförsvaret.
Resultatet pekar på ett tydligt glapp mellan myndigheternas förväntningar och hur uppdraget uppfattas av näringslivet. Det riskerar att påverka investeringar i säkerhet och beredskap, vilket är särskilt kritiskt i ljuset av det försämrade säkerhetsläget i Europa.
– Vi tolkar inte detta som en brist på vilja, utan som en brist på tydlighet från myndigheter och beslutsfattare. När ansvar och förväntningar inte är tillräckligt tydliga blir det svårt för företag att prioritera långsiktiga investeringar i beredskap, säger Angelica Bille Holmquist, Chief Security and Sustainability Officer på Eltel.
Risk för uteblivna investeringar
I takt med att allt större delar av samhällskritisk infrastruktur ägs, drivs och underhålls av privata aktörer har deras roll i totalförsvaret blivit allt viktigare. Samtidigt saknas i många fall tydliga krav och strukturer för hur företagen ska bidra, vilket skapar osäkerhet och riskerar att leda till ojämn beredskapsförmåga.
När rollfördelningen upplevs som otydlig kan investeringar i exempelvis redundans och säkerhet prioriteras ned, särskilt i tider av ekonomisk press. Det riskerar i sin tur att påverka Sveriges samlade motståndskraft.
Tydligare ansvar krävs
Eltel ser ett behov av ökad samverkan mellan offentliga aktörer och näringsliv, där tydligare uppdrag och riktlinjer kan bidra till att fler företag tar en aktiv roll i beredskapsarbetet.
– Vi är övertygade om att kraven kommer att skärpas framöver. Ju snabbare privata aktörer får tydligare uppdrag samt blir involverade i planeringsarbetet mot höjd beredskap, desto bättre förutsättningar får Sverige att bygga en robust och fungerande beredskap, säger Angelica Bille Holmquist.
