Nyheter

Ny forskning: Hur bör infrastruktur finansieras?

WSP har tillsammans med Lunds universitet under tre år genomfört forskningsprojektet ”Höghastighetståg: markvärden och finansiering” som belyser hur infrastruktur bör finansieras.

Här presenteras de övergripande slutsatserna.
* Förhoppningar är överdrivna om att andra finansieringsformer än anslag och lån ska kunna ta stora delar av finansieringsbördan för föreslagna höghastighetsbanor. Höghastighetsbanor ger försumbara markvärdeseffekter då det främst är långväga tillgänglighet som påverkas, medan det är regional tillgänglighet som påverkar markvärden. Andra investeringar har större potential för exempelvis markvärdeseffekter. Ett antal stötestenar återstår dock när det gäller juridik, förutsägbarhet, acceptans samt relationen till planeringssystemet.

* Höghastighetsbanor ändrar inte den övergripande tillgängligheten i Sverige. Effekten är i procent räknat ganska liten och den inbördes rangordningen mellan städer ändras inte. Detta innebär att jämförelser med stora språng som när stambanenätet byggdes ut på 1800-talet eller när elnätet byggdes ut inte är relevanta.

* Det finns strukturella problem i dagens system för finansiering och planering av infrastruktur i form av dålig koppling mellan de som betalar och de som får nyttan av projektet. Detta skapar för hög efterfrågan på investeringar och ger incitament att underdriva kostnader och överdriva nyttor. Rapportförfattarna förordar att detta bör åtgärdas med en högre grad av regional finansiering och/eller hårdare oberoende kontroller.

*Genom bland annat Stockholmsförhandlingen och Sverigeförhandlingen har man i Sverige delvis gått över från central planering till förhandlingsplanering. Många aspekter av detta är ännu inte utforskade. En aspekt är att framgången för förhandlare att generera medfinansiering till stor del torde bero på om kommunerna som förväntas medfinansiera ligger på rad – och alla har makt att säga ja eller nej – eller om kommunerna konkurrerar med varandra om att få infrastrukturinvesteringar. Detta är sannolikt en viktig förklaring till att förhandlingarna fick så olika utfall.