Branschorganisationen Svensk Sjöfart tar nu fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft inom ramen för Fossilfritt Sverige visar hur den nationella sjöfarten kan bli fossilfri. Målet för nollutsläpp skärps från år 2050 till 2045 och i en debattartikel i Dagens Industri presenteras sju krav på åtgärder från politiskt håll för att branschen ska kunna nå målet.
Svenska rederier har sedan länge jobbat med miljö- och klimatfrågor och leder idag utvecklingen i världen. Bara senaste året har många helt nya fartyg levererats som är anpassade för klimatsmarta lösningar såsom exempelvis batteridrift, gasdrift och till och med segel.
Branschorganisationen Svensk Sjöfart har sedan 2015 en vision om noll utsläpp från 2050. För att kunna ställa om nationell sjöfart till år 2045 och därigenom visa vägen för den globala sjöfarten krävs ett antal nya åtgärder och därför tas nu en färdplan för fossilfri konkurrenskraft fram. Detta blir en av de färdplaner som olika branscher tagit fram inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Färdplanerna visar hur branscherna ska bli fossilfria och innehåller också politiska krav för att omställningen ska bli möjlig.
Färdplanen kommer att presenteras i sin helhet senare i vår men sju av de politiska förslagen presenteras i en debattartikel av Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige, och Rikard Engström, vd, Svensk Sjöfart, idag:
1. Utred möjligheterna att skapa en koldioxidfond, som helt eller delvis finansieras av näringen själv, för att stödja investeringar i teknik för att minska klimatpåverkan från sjöfarten.
2. Öka miljödifferentieringen i farledsavgifterna. Avgiftsstrukturen, som också kommer påverka många hamnars avgiftssystem, måste differentieras så att fartyg som vill gå över till alternativa bränslen premieras.
3. Öka produktionen av inhemska förnybara drivmedel.
4. Inför skattebefrielse för landansluten el i hamn för fartyg med bruttodräktighet under 400 samt för laddning av batterier för eldrivna fartyg och för direktöverförd el till lindragna elfärjor.
5. Se till sjöfarten får ökade öronmärkta statliga medel för att tillgodose behovet av ett särskilt forsknings- och innovationsprogram för energieffektiv och fossilfri sjöfart.
6. För att få mer av godset att gå på sjön bör också marginalkostnaden för att anlöpa hamnar och hämta upp mer gods minska. Det bör finnas en mängdrabatt så att fartygen bara betalar för de två första anlöpen och att det sedan är gratis vid ytterligare påfyllning av lasten.
7. För att skapa mer rättvisa villkor mellan de olika transportslagen bör isbrytning och lots vara en del av den statliga infrastrukturen på samma sätt som snöröjningen av vägar betalas av samhället.
