Sverige befinner sig sedan ett tag tillbaka i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Som medlem i Nato och med ett försämrat omvärldsläge har frågor om totalförsvar, försörjningstrygghet och militär mobilitet snabbt seglat upp på den politiska dagordningen. Samtidigt riskerar en viktig pusselbit att hamna i skymundan: vem ska säkerställa att våra järnvägsfordon fungerar när samhället behöver dem som mest?
Järnvägen är en avgörande del av Sveriges transportsystem. Den transporterar människor till arbete och sjukvård, flyttar gods mellan industrier och hamnar och utgör en central komponent i både Sveriges och Europas planer för militär mobilitet. EU:s arbete med stärkt militär mobilitet pekar ut järnvägen som en nyckelfunktion för att snabbt kunna förflytta personal, materiel och utrustning över stora avstånd. Regeringen har pekat ut transportinfrastrukturen som en central del av totalförsvaret och aviserat omfattande satsningar för att stärka järnvägens förmåga att möta framtida försvars- och beredskapsbehov. Men infrastrukturen är bara en del av ekvationen.
I debatten om järnvägens betydelse för Sveriges beredskap hamnar fokus ofta på spår, broar och signalsystem. Det är viktiga frågor. Men även den mest robusta infrastrukturen gör ingen skillnad om de fordon som ska använda den står stilla.
– Fordonsunderhållet är helt avgörande för att hålla tågen rullande på våra spår. Vi på EuroMaint ser det som ett viktigt samhällsuppdrag att hålla hjulen rullande, men det blir såklart extra viktigt i oroliga tider. Utan järnvägen stannar stora delar av Sverige, och utan järnvägen blir logistikkedjorna även för försvaret problematiska, säger Jonas Gunnarsson, operativ direktör på EuroMaint.
För att järnvägen ska kunna upprätthålla sina samhällskritiska funktioner vid kriser, störningar eller höjd beredskap krävs en stark nationell förmåga att underhålla, reparera och modernisera fordon. Det gäller allt från persontåg och lok till arbetsmaskiner och specialfordon.
Ett robust transportsystem handlar därför lika mycket om tillgång till depåer, verkstäder, reservdelar och specialistkompetens för fordon.
EuroMaint är idag Sveriges ledande aktör inom underhåll av spårburna fordon. Med över 20 verkstäder från Luleå till Malmö finns en unik nationell närvaro och kompetens som bidrar till att hålla den svenska fordonsflottan i drift.
Den geografiska spridningen är i sig en styrka ur ett beredskapsperspektiv. Förmågan att utföra kvalificerat underhåll på flera platser i landet skapar redundans och minskar sårbarheten om en enskild anläggning eller region skulle drabbas av störningar.
– Om vi ska kunna ha en robust organisation av fordonsunderhåll måste vi ha tillgång till depåer på de platser där de behövs. Det gör att planeringen av depåkapacitet en central fråga för landets säkerhet, säger Jonas Gunnarsson.
Beredskap handlar inte bara om människor och depåer. Det handlar också om material.
De senaste årens erfarenheter av pandemier, komponentbrist och geopolitiska spänningar har tydligt visat hur sårbara internationella leveranskedjor kan vara. När tillgången till reservdelar begränsas riskerar konsekvenserna att snabbt sprida sig genom hela transportsystemet. På så sätt blir tillgången till nationella logistik- och materialcenter en strategisk fråga.
EuroMaint ansvarar idag för omfattande reservdelsförsörjning till svenska fordonsflottor och driver logistiklösningar anpassade för järnvägsbranschens behov. Snabba leveranser, lagerhållning och specialistkunskap kring komponenter bidrar till att fordon kan återgå i trafik utan onödiga förseningar.
I ett försämrat säkerhetsläge bör därför frågan om nationell logistikberedskap få större uppmärksamhet. Sverige behöver säkerställa att det finns fungerande logistikcenter och försörjningskedjor för järnvägen även under extraordinära förhållanden.
Järnvägens betydelse för totalförsvaret blir allt tydligare. Regeringen, Trafikverket och branschorganisationer pekar samstämmigt på behovet av robustare transporter och ökad militär mobilitet. Då behöver även underhållsförmågan få en mer självklar plats i diskussionen.
– Transportsystemet är helt korrekt identifierat som avgörande för Sveriges beredskap och försvarsförmåga. Men det är viktigt att tänka hela systemet, inte bara infrastrukturen, när man lägger de planerna som krävs för att det ska fungera. Vi på EuroMaint ser fram emot att vara en aktiv partner i de diskussionerna, säger Jonas Gunnarsson.
För i slutändan handlar beredskap inte bara om att kunna bygga nytt. Det handlar om att säkerställa att det som redan finns fungerar när det verkligen gäller.