Vid ett fel går ett automatlarm till entreprenören som rycker ut inom två timmar.
I uppdraget ingår även löpande underhåll och att med jämna mellanrum kontrollera att allt är säkert och fungerar.
– Ur säkerhetssynpunkt är en bro beroende av el för exempelvis belysning och elkablar för avtining. Därför har vi bevakning dygnet runt och alla larm kommer i realtid, säger Håkan Boström, som är projektledare för underhåll på Trafikverket.
Vid ett automatlarm noterar systemet vilken typ av komponent det gäller och hur ofta den larmar.
– Den informationen gör att vi kan byta ut slitdelar i tid innan de går sönder. Det ökar säkerheten och minskar mängden oplanerat underhåll. Rätt underhåll i rätt tid ger en robust anläggning med färre driftstörningar. Det minskar även kostnaderna för underhållet av broarna, konstaterar Håkan Boström.
Beredskap dygnet runt
På Högakustenbron görs en översyn av elsystemet en gång per månad och på Sundsvallsbron en gång i kvartalet av One Nordic AB som har elanläggningsansvaret.
– Vi kollar brandspjällen i ventilationen i varje fack i broarna. Vi läser av värden för effekter med mera för att se om något sticker ut. Även avfuktare och belysning kontrolleras, berättar Fredrik Jonsson som är projektledare på One Nordic.
En gång om året görs funktionskontroll på alla apparater. Batterierna som ger ström till larm och andra viktiga funktioner vid ett strömavbrott kapacitetsprovas en gång per år.
Om något händer får den som har elanläggningsansvaret ett larm och måste inställa sig vid aktuell bro inom cirka två timmar.
– Vi har beredskap dygnet runt. Men de här två broarna ligger så bra till att vi oftast är där på 20 minuter. Larm är vanligast på vår och höst då det är mycket fukt som gör att jordfelsbrytarna slår till. Fukt är inget stort problem inne i brolådorna eftersom det finns avfuktare där. Men på utsidan och i anslutning till bron är det mer känsligt, förklarar Fredrik Jonsson.
Höga säkerhetskrav
Han konstaterar att säkerhetskraven är höga vid arbete på broar.
– Om vi ska göra något är det inte bara att sätta i borrmaskinen och borra. Vi måste se till att korrosionsskyddet inte skadas. Ingrepp som görs får heller inte skada hållfastheten på bärande delar. Men det gör arbetet roligt och spännande också. Att inte bara köra på utan tvingas tänka till.
En annan sak att förhålla sig till är att broar rör sig. Stålstommen krymper på vintern och växer på sommaren.
– Det måste vi ha med i beräkningen vid till exempel kabeldragning, så att kablarna inte är för korta när bron utvidgar sig.
Ett problem vid Högakustenbron var att det inte fanns någon mobilmottagning inne i bron. Det har lösts genom att dra en så kallad läckande kabel inuti brolådan. Det är en specialkabel med hålmönster som släpper ut och in radiosignaler för att ge trådlös täckning.
– Det är en fråga om säkerhet att kunna ringa om något händer. Är du mitt i bron är det en kilometer att springa för att få hjälp, konstaterar Fredrik Jonsson.
FAKTA:
Kontraktstid: januari 2021–december 2025
Beställare: Trafikverket
Underhållsentreprenör: One Nordic AB
Kostnad: 1,2 Mkr per år
På bilden: Tobias Eriksson och Reza Payandeh på One Nordic drar ut kablage för ett nytt larm- och passersystem inuti Högakustenbron
Foto: Fredrik Jonsson
