De senaste tio åren har den svenska djupdatabasen tiofaldigats från 30 miljarder till över 300 miljarder djupuppgifter. Det innebär att Sjöfartsverkets sjömätare lodat botten på över 300 miljarder positioner. Anledningen är att sjömätningen i de svenska vattnen ökat, bland annat tack vare finansiering från EU och andra myndigheter.
Djupdatan ligger till grund för Sjöfartsverkets sjökort och används också för att exempelvis bestämma lämplig placering av farledsutmärkning. Behovet av data om havsområdet är stort och förutom att det leder till säker navigering finns det långt fler användningsområden.
– Djupdata efterfrågas av många andra delar av samhället än sjöfarten, som för exploatering under havsytan för exempelvis havsbaserad vindkraft eller för forskning om havsmiljön, säger Patrik Wiberg, affärsområdeschef på Sjöfartsverket.
I dagsläget är cirka 77 procent av det totala svenska farvattnet sjömätt med modern teknik, framförallt med multibeam-ekolodning. Bättre djupunderlag ger möjligheter för fartyg att optimera både last och rutter för att spara på både miljö och pengar.
– Förutom ökad navigationssäkerhet ger kartlagt djup också möjligheten till effektivare rutter där man kan minska bränsleförbrukningen genom att välja att gå i djupare vatten, säger Patrik Wiberg.
Trots att 300 miljarder djupuppgifter är en ofantlig mängd data är stora delar av den svenska havsbotten fortfarande relativt outforskad. Stora ytor utanför farlederna i de svenska skärgårdarna är inte sjömätta sedan andra halvan av 1800-talet och tidigt 1900-tal.
Sjöfartsverket har idag fem fartyg som arbetar med sjömätning längs de svenska kusterna och i de större insjöarna.
Foto: Achim Scholty
