Nyheter

Sverige har miljardskuld på investeringar i VA

Sverige har en investeringsskuld på 560 miljarder kronor när det gäller utbyggnad av vatteninfrastruktur. Och den årliga underinvesteringen uppgår till tio miljarder. Det var siffror som Svenskt Vatten presenterade vid sin årliga Vattenstämma som i år hölls i Umeå.

Det var organisationens vd Pär Dalhielm som i sitt inledningsanförande berättade om den helt färska investeringsrapporten, Svenskt Vattens tredje övergripande analys av investeringsläget i landet, det kända behovet av satsningar inom vatten och avlopp, ledningar, reningsverk och liknande.

– Den samlade investeringsskulden uppgår till 560 miljarder kronor och vi noterar en årlig underinvestering om tio miljarder kronor i de satsningar som görs i landet, sa han.

– Det här kommer inte att duga på sikt, men frågan behöver inte ses som bara ett problem utan också som en fantastisk möjlighet till investeringar och arbetstillfällen runt om i hela landet.

– Investeringarna i vatten handlar om väldigt många små beslut på väldigt många olika ställen, något som behöver lyftas till en nationell fråga, sa Pär Dalhielm och visade på behovet av en ”Blå färdplan för Sverige”, som ser vatten som en strategisk resurs och motor för hållbar utveckling”.

– En sådan behöver peka ut en nationell riktning, en vattenresursstrategi och en nationell infrastrukturplan liknande de vi har för vägar och järnvägar.

Under rubriken ”Våra vattenresurser – en motor för omställning?” medverkade Johan Kuylenstierna, generaldirektör för Formas, det statliga forskningsrådet för hållbar utveckling, med tankar om det globala vattenläget, utmaningar för Sveriges vattenförsörjning och betydelsen av forskning och innovation.

– Vattenfrågan är extremt strategiskt viktig. Den är samtidigt väldigt lokal och individuell men också geostrategiskt viktig. All vattenhantering och planering kräver bred samverkan, inte minst globalt.

– Det krävs systemövergripande samverkan, ett stort kunskapslyft för att förstå de investeringar som behöver göras. Sårbarheten behöver tydliggöras. Sverige är mycket sårbart och ansvarsfördelningen behöver ses över. En strategi för systemövergripande förvaltning av vattenfrågorna, en strategi för långsiktiga investeringar är en nationell angelägenhet, forskning, innovation, kunskap behövs.

Nationell strategi för Sverige?

Vattnet kommer inte att ta slut i Sverige, men brist kan uppstå i delar av landet samtidigt. Hur ska landet rusta sig? Behövs det en nationell strategi? Det var frågor för en av programpunkterna vid Svenskt Vattens stämma. Och där lät det delvis annorlunda.

Markus Hoffman arbetar med bland annat vatten- och markfrågor vid Lantbrukarnas Riksförbund:

– Jag är inte helt säker på att alla aktörer behöver en nationell vattenstrategi. Det finns så mycket klokskap lokalt att man kan ta fram ändamålsenliga lokala strategier.

Helena Sjögren arbetar med miljöfrågor vid Skogsindustrierna:

– En strategi måste tillåta samhället att förändras, att användning av vatten och påverkan på vatten förändras. Man måste kunna tillåta att man lokalt kanske behöver försämra vattnet för att det ska bli bättre på helheten. En strategi ska inte gå in och detaljstyra hur man ska fördela vattnet i enskilda vattendrag.

Peter Sörngård, miljöexpert på Svenskt Vatten:

– Frågorna måste ner i det lokala för det är där möjligheterna ligger, i den lokala dialogen, där allt blir tydligt och konkret. Någon måste också hålla i taktpinnen och där är kommunerna viktiga. På nationell nivå behövs någon annan typ av organisation än staten för att utgöra ett sammanhållande kitt.

Bild: Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten, presenterade en rapport om den stora investeringsskulden på vattenområdet och den årliga underfinansieringen av vatteninfrastrukturprojekt.