Digitaliseringen har förändrat svenskarnas vanor och handlingsmönster. Främst är det kanske snabbare uppkoppling som gjort att allt fler verksamheter flyttat till nätet, vilket i sin tur inneburit att vi spenderar mer tid online. När man kopplade upp sig med hjälp av ett instabilt modem var det helt enkelt inte möjligt att göra så mycket på nätet. För att till exempel kunna köpa kläder på nätet måste man kunna ladda ner bilder och filmer som gör det nästan lika lätt att bedöma ett plagg på skärmen som om man ser det på en galge i butiken.
Det är först nu när en majoritet av befolkningen har bredband både hemma och på jobbet (ofta i fickan faktiskt) som det fungerar fullt ut.
Mat på nätet
Att handla mat på nätet var det endast ett fåtal teknikentusiaster som gjorde för tio år sedan. Det var krångligt och det fanns många problem med prisjämförelser, betalning och leveranser. Sedan dess har fler och fler insett fördelarna med att kunna sitta hemma och klicka ihop sin matkorg, utan köer och barnskrik. Går man trots det in i en vanlig mataffär upptäcker man att många som går runt i butiken med plocklistor är butiksanställda som inte handlar åt sig själva utan plockar ihop matkassar till kunder som föredrar att få maten hemlevererad eller att kunna hämta maten på väg hem från jobbet, utan att själv behöva leta och trängas.
Covid ökade digitaliseringstakten
Så kom Corona och fick ännu fler att testa och inse fördelarna med nätbaserad mathandel, och nu efteråt är det många som inte gått tillbaka. Undersökningar visar att allt fler fortsätter att beställa hemleverans efter pandemin. Inte bara från matbutikerna utan också från restauranger, hemelektronikkedjor och allt möjligt. En del fysiska butiker har nästan helt försvunnit, som resebyråer. Kunderna ser inte längre poängen med att komma till en resebyrå när all information går att hitta på internet, från flygtider till filmklipp från hotellets swimmingpool.
Föreningsförsäljning online
Därför är det logiskt att även barn och unga använder internet för försäljning. Lotter och majblommor som tidigare såldes utanför butiker säljs nu på nätet. Såklart, svenskarna går ju inte till butiken längre.
I drygt 30 år har DelikatessKungen samarbetat med skolklasser och idrottsföreningar som sålt företagets delikatesser och på det sättet finansierat bland annat skolresor och träningsläger. I början var det dörrknackning som gällde. Man sålde salami, cheddarost och handgjorda chokladpraliner genom att knacka dörr i sina bostadsområden och uppsöka lokala företag. Den delen av verksamheten finns kvar, men nu jobbar man mycket mer digitalt med föreningsförsäljning.
Så här går det till
När en skolklass eller ett klubblag säljer delikatesser får varje säljare en egen webbshop. Istället för att ringa runt till släkt och vänner och berätta om försäljningen kan de nu enkelt sprida länken till ”sin” nätbutik. Med hjälp av DelikatessKungens app kan gruppens kontaktperson hålla koll på försäljningen och kommunicera med ungdomarna. Här finns också säljmaterial att använda såväl på nätet som vid dörrknackning.
Dagens barn och unga är mycket mer internetbaserade än sina föräldrar, när de sålde delikatesser på 90-talet. När man umgås med sina vänner på nätet och har sitt kontaktnät över hela världen blir det naturligt att också sälja på nätet, inte minst eftersom marknaden gör mer av sina inköp online. Men skolresorna och idrottslägren de köper för pengarna de tjänar sker fortfarande i den fysiska världen. Fast de köper inte resan på resebyrån eftersom den bara finns på nätet.
