Gång på gång blir slutnotan för Stockholms stora infrastruktursatsningar åtskilliga miljarder dyrare än beräknat. Nu kräver Stockholms Handelskammare en oberoende utredning för att kunna sätta stopp för de senaste mandatperiodernas felaktiga kostnadskalkyler.
I flera år har pengarullningen i infrastrukturprojekt lett till att skattebetalarna i stockholmsregionen överraskats med mångmiljardnotor när budgetar spruckit. Byggandet av nya Slussen har varit ett av de senaste årens mest uppmärksammade projekt – en satsning som drabbats av betydande förseningar och enorma kostnadsökningar jämfört med de ursprungliga beräkningarna. Än idag är det omöjligt att få reda på vad slutnotan kommer att landa på.
– Att en bussterminal får kosta lika mycket som operan i Sydney är givetvis inte acceptabelt. Bara fördyringarna av Slussen och avloppsledningen mellan Bromma och Henriksdal beräknas tillsammans kosta nästan 30 miljarder. Det motsvarar den budgeterade kostnaden för hela Östlig förbindelse, säger David Stenergard, näringspolitisk expert inom infrastruktur vid Stockholms Handelskammare.
Stockholms Handelskammare föreslår därför att det tillsätts en oberoende utredning som ska granska varför stora projekt som Slussen, avloppsledningen mellan Bromma och Henriksdal samt Spårväg City kunnat spräcka sin budget med så stora avvikelser. Men en utredning behöver inte nödvändigtvis stanna där. Det finns gott om stora och små projekt där skattebetalarna fått stå för mellanskillnaden när kostnaden i beslutsunderlagen legat långt under slutnotan.
I direktiven till utredningen vill Stockholms Handelskammare att Region Stockholm och Stockholms stad ger en oberoende utredare i uppdrag att analysera kostnadsutvecklingen i infrastrukturobjekt som dragit över budget. Syftet är att vi ska skaffa oss lärdomar som hjälper oss att undvika glädjekalkyler och överraskningsräkningar i framtiden.
– Idag silar vi miljoner och sväljer miljarder. Vi måste lära oss av våra misstag, så att vi kan fatta framtida investeringsbeslut på rätt grunder och därmed säkerställer att skattebetalarnas pengar hanteras ändamålsenligt, avslutar David Stenergard.
