Text: Caryn Novak, Autodesk

Återkommande översvämningar orsakar stora skador i Sverige och behoven att modernisera och anpassa V/A-systemen är enorma. MSB pekar i en rapport ut Halmstad som ett område med en särskild risk för översvämningar. Regeringen har utrett hur hanteringen av vattenfrågor kan förenklas vid byggande. Men för att minska översvämningsriskerna i praktiken behövs en effektiv användning av modern teknik och data på kommunnivå, vilket kräver nationellt samarbete

Återkommande översvämningar orsakar stora skador i Sverige och behovet av att modernisera och anpassa vatten- och avloppssystemen (V/A) är akut. Regeringen har undersökt hur vattenhanteringsfrågor kan förenklas vid byggande, men för att minska översvämningsriskerna krävs en effektiv användning av modern teknik och data, särskilt på kommunal nivå. Detta kräver ett nationellt samarbete, skriver Caryn Novak från Autodesk.

Även i år har kraftiga skyfall orsakat översvämningar som lett till stora skador på fastigheter och krislägen för kommuner. Den befintliga dagvattenhanteringen är ofta föråldrad och otillräcklig, vilket innebär att de snabbt överbelastas vid kraftiga regn. Att modernisera systemen kommer att kosta miljarder och kräva tid, men det är en nödvändig investering för framtiden.

I en rapport [https://rib.msb.se/filer/pdf/30690.pdf]  från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap pekas Halmstad ut som ett av 26 områden i Sverige som har en betydande översvämningsrisk från såväl stigande havsnivåer som skyfall. Närtida exempel såg vi 2014 då Halmstad  drabbades av översvämningar i samband med kraftiga skyfall.

I en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) pekas Halmstad ut som ett av de områden i Sverige med stor översvämningsrisk från havet, skyfall och Nissan. Staden har tidigare drabbats av översvämningar och identifierades som riskområde även i tidigare rapporter. Vid en 100-årsnivå i havet skulle cirka 5 300 boende och 6 800 anställda påverkas, och vid en extremnivå ökar siffrorna till över 6 100 boende och 8 500 anställda. Samhällsviktiga funktioner som SVT-kontor, Natura 2000-område, byggnadsminnen och järnvägsstation hotas också.

Vid skyfall skulle cirka 1 900 boende och 5 700 anställda påverkas, med skador på vägar, vattenskyddsområden, fornlämningar och flygplatsen. Ett exempel inträffade 2014 då Halmstad drabbades av översvämningar i samband med kraftiga skyfall. Med stigande havsnivåer och ökande intensitet av skyfall är det avgörande att långsiktiga åtgärder sätts in för att skydda både befolkning och infrastruktur.

Försäkringsbolagen rapporterar att förra året var ett av de dyraste på ett decennium när det gäller översvämningsrelaterade skador. Översvämningar hotar inte bara fastigheter utan även infrastruktur, jordbruk och miljö. Enligt SMHI kommer vi sannolikt att uppleva mellan 20 och 40 procent fler skyfall vid seklets slut. Detta beror på att atmosfärens uppvärmning ökar mängden vattenånga, vilket leder till mer intensiva skyfall.

Kommuner och fastighetsägare kämpar redan idag med att förhindra och mildra översvämningsskador, men det råder en brist på samordning och helhetssyn i hanteringen av dessa frågor. Enligt Svenskt Vatten finns ingen myndighet med övergripande ansvar för vatteninfrastruktur, och det råder osäkerhet på regeringsnivå om vilket departement som ansvarar för detta område. Även om Naturvårdsverket och Boverket har gett vägledning för hållbar dagvattenhantering är detta inte tillräckligt.

Ett grundläggande problem är att kommunerna ofta leder regnvattnet ner i avloppet, som inte klarar av de ökande mängderna nederbörd. Strategier som grönytor för att absorbera vatten har börjat tillämpas, men stadsplanering är komplicerad, och de juridiska och finansiella utmaningarna är omfattande. Att bygga om befintlig infrastruktur för att hantera stora mängder dagvatten är svårt, särskilt för kommuner med begränsade ekonomiska resurser.

För att hantera framtidens vattenutmaningar krävs en kombination av teknik, partnerskap och regelförändringar. Analys och dataanvändning i tidiga planeringsfaser är avgörande. Sverige har tillgång till stora mängder hydrologisk data och analysverktygen förbättras ständigt, vilket ger goda förutsättningar att lösa problemen.

En lovande teknik är användningen av digitala tvillingar – datadrivna modeller som visualiserar och simulerar översvämningsscenarier. Denna teknik kan ge prognoser och scenarier av hög kvalitet, vilket gör det lättare att planera och hantera vattenflöden. Men för att detta ska fungera krävs tillgång till omfattande och välstrukturerad data som täcker hela vattenkretsloppet.

För att Sverige ska kunna hantera översvämningar orsakade av klimatförändringar, krävs följande åtgärder:

Utveckla en nationell digitaliseringsstrategi: Sverige behöver en övergripande strategi för att hantera översvämningsrisker med hjälp av modern teknik och dataanalyser.

Tillgång till relevant och strukturerad data: Säkerställ att kommunerna har tillgång till och kan använda relevant data som är strukturerad och lätt att hantera i planeringsprocessen.

Stöd för digital teknik: Många kommuner saknar kompetens för att använda digitala verktyg som digitala tvillingar. Det krävs stöd och utbildning för att kunna dra nytta av dessa verktyg.

Nationellt ledarskap: En myndighet bör ta ansvar för att leda och samordna arbetet med digital vattenhantering, så att kommunerna inte står ensamma med dessa utmaningar.

Genom att implementera dessa åtgärder kan Sverige bli ett föregångsland när det gäller att hantera översvämningsrisker och klimatförändringarnas konsekvenser.

Foto: myshoun