Det geopolitiska världsläget ger nu allt större avtryck inom infrastrukturområdet. Enligt en ny rapport från PwC, väntas globala försvarsinvesteringar i fysisk infrastruktur som militära anläggningar, transportnätverk och energilager mer än fördubblas fram till 2050. Men även om det storsatsas inom försvarsområdet, finns det tydliga utmaningar. Rapporten visar nämligen på att Sverige har ett omfattande investeringsgap fram till 2050 när det gäller infrastruktur.
– Den geopolitiska utvecklingen kommer att ha en tydlig påverkan på de globala investeringstrenderna under de närmaste decennierna, och vi ser redan nu en kraftig ökning när det gäller försvarsrelaterade infrastruktursatsningar, säger Sebastian Waldenström, infrastrukturexpert på PwC Sverige.
Enligt rapporten Global Infrastructure Outlook förväntas de årliga globala satsningarna på fysiska försvarsanläggningar öka från 73 miljarder USD år 2024 till 168 miljarder USD år 2050, vilket motsvarar en ökning på 130 procent.
Rapporten visar också att det globala infrastrukturområdet som helhet går in i en intressant period. Totalt väntas satsningarna inom branschen öka från 4 400 miljarder USD idag till 6 900 miljarder USD år 2050, och där transport och energi är fortsatt de största delarna som står för hälften av investeringarna. För Sverige väntas investeringarna öka med 26 procent fram till 2050, upp till totalt 25 miljarder USD.
Asien leder utvecklingen Geografiskt står Asien och Stillahavsområdet för mer än hälften av de globala satsningarna inom infrastruktur, medan Afrika har den snabbaste tillväxttakten. Parallellt går Europa och Nordamerika in i en period med behov av förnyelse av existerande strukturer. Samtidigt varnar PwC:s experter för att stora investeringar inte automatiskt garanterar framgång, och lyfter till exempel behovet av nya finansieringsmodeller.
– Leveranskedjor är sårbara på grund av geopolitiska störningar, vilket riskerar att fördröja viktiga projekt. Dessutom är många av dagens planerings- och leveransmodeller föråldrade och behöver moderniseras för att hantera den komplexitet och snabbhet som krävs. Det handlar då till exempel resultatbaserade kontrakt, digitala tvillingar, AI-baserad projektstyrning och finansiell modellering. Allt detta kräver kompetensutveckling bland både beställare och utförare, säger Sebastian Waldenström.
Stort investeringsgap i Sverige Många länder står inför ett växande gap mellan nuvarande investeringsnivåer och framtida
krav. Enligt rapporten investerar Sverige i dagsläget 3,4 procent av BNP inom infrastruktur, men skulle behöva nå 4,6 procent för att matcha högpresterande jämförelseländer.
– Utöver behovet av att mobilisera kapital, krävs även innovativa lösningar och nya partnerskap. Det är också avgörande att fokusera på digitala lösningar som till exempel kan öka produktionshastigheten, minska riskerna och höja kvaliteten på slutprodukterna, avslutar Sebastian Waldenström.
BIld av Pete Linforth
