– Målsättningen är att klara 80.000 resor per dag, säger Mario Rivera, projektledare för Uppsala Spårväg på Uppsala kommun till Dagens Industri.

I maj i år säkrade Uppsala 2 miljarder kronor i stadsmiljöstöd från Trafikverket – utöver den miljard de tidigare fått – och planeringen kunde inledas. Sammanlagt cirka 6 miljarder kronor kommer Uppsala kommun att satsa i projektet.

2025 sätter man spaden i marken och 2029 ska allt vara klart.

Den nya spårvägen kommer att sträcka sig 17 kilometer mellan Centralstationen i norr och Uppsala Södra och trafikera 22 hållplatser. Målbilden är att 80.000 passagerare ska nyttja den varje vardag. På årsbasis räknar man med 16 miljoner resor på vardagarna.

– Att bygga spåväg i en befintlig stad kan vara det mest komplexa som finns. Staden ska dessutom fungera under tiden man bygger, fortsätter Mario Rivera.

I Sverige finns spårvagnstrafik i Göteborg och Mölndal, Norrköping, Lund samt Stockholm, Lidingö, Sundbyberg, Nacka och Solna.

Senast Uppsala hade spårvagnar var 1953. Uppsala spårvägar var en spårväg som fanns mellan 1906 och 1953 och bestod som mest av fem linjer.

Innerstadsspårvägen invigdes den 11 september 1906 och utbyggdes efter hand fram till 1925. Spårvägen hade enkelspårsdrift, vilket med tiden kom att bli allt mer opraktiskt när biltrafiken tilltog efter andra världskriget. Detta var faktorer som vägdes in, när staden beslutade om spårvägens nedläggning. Linjerna lades ner successivt från 1945, med Mälarlinjen som den sista – 12 oktober 1953.