Bränslekostnader är en stor utgift för vägtransportföretag. Men hur påverkar koldioxidskatten, stigande dieselpriser och krav på inblandning av biobränslen produktiviteten inom vägtransportbranschen? I en ny SNS-rapport visar tre forskare att utsläppen från branschen minskade med 5 procent och fossila utsläpp med 30 procent mellan 2007 och 2020. Samtidigt ökade omsättningen med 23 procent.
I Klimatpolitik och effektivitet: Lärdomar från transportbranschen undersöker Gustav Martinsson, Per Strömberg och Christian Thomann hur de svenska klimatpolitiska styrmedlen – koldioxidskatten och kraven på inblandning av biobränslen – har påverkat produktiviteten, utsläppen av växthusgaser och industristrukturen i sektorn från 2007 till 2020.
Under denna period steg dieselpriserna i Sverige kraftigt, främst på grund av klimatpolitiska åtgärder. Som ett resultat minskade koldioxidutsläppen från branschen med 5 procent, medan den reala omsättningen ökade med 23 procent. Inklusive användningen av biobränslen minskade de fossila utsläppen med 30 procent.
– Den tydliga slutsatsen är att beslutsfattare inte behöver välja mellan produktivitet och lägre utsläpp i branschen. Tvärtom har stigande bränslepriser skapat incitament för konsolidering, bättre ruttplanering och effektivare transporter, vilket gör branschen mer produktiv, säger Gustav Martinsson.
Rapporten bygger på unika mikrodata på lastbilsnivå, kopplade till data på företagsnivå, vilket gör det möjligt att studera företagens anpassningar i detalj. Rapporten drar slutsatsen att effektivitetsvinsterna främst har drivits av förbättrad logistik.
Högre bränslepriser har också bidragit till förändringar i branschstrukturen, där stora vägtransportföretag (mer än 50 lastbilar) har ökat sina marknadsandelar avsevärt. Forskarna välkomnar denna omstrukturering på grund av dess klimatfördelar.
– Det är nödvändigt att mer produktiva företag växer på bekostnad av mindre produktiva. Större åkerier har också kunnat minska sina utsläpp mycket snabbare. Om mindre företag ska få ekonomiskt stöd bör det vara för omställning och produktivitetsförbättringar – inte för att bevara mindre produktiva och mer utsläppsintensiva verksamheter, kommenterar Per Strömberg.
Inblandningskravet för biobränsle minskades 2024, och sedan dess har dieselpriserna sjunkit med cirka 20 procent. Forskarna menar att osäkerhet kring styrmedel riskerar att försvaga branschens incitament att investera i klimat- och effektivitetsåtgärder, oavsett om det gäller förbättrad logistik eller ny teknik.
– Det är viktigt att utsläpp prissätts och att priset återspeglar de samhällsmässiga kostnaderna för utsläppen. För branschen är stabila policyvillkor avgörande för att möjliggöra långsiktiga investeringar i deras verksamheter, avslutar Christian Thomann.
Politiska rekommendationer:
• Öka förutsägbarheten: Klimatpolitiken måste vara långsiktig och stabil för att stimulera investeringar.
• Bibehålla kostnadsincitament: Oavsett om det sker genom skatter eller inblandningskrav måste bränslekostnaderna fortsätta att återspegla utsläppen.
• Uppmuntra konsolidering: Strukturella förändringar mot effektivare operatörer kan öka produktiviteten och minska utsläppen.
• Stödja teknikneutral effektivitet: Effektivitetsvinster bör uppmuntras oavsett om de kommer från logistikförbättringar eller ny teknik.
• Förbered dig för EU ETS2: Förutse framtida kostnadsökningar inom ramen för EU:s klimatpolitik för att säkerställa att svenska åkerier anpassar sig i tid.
Effekter av bränslepriser på produktivitet och utsläpp (utdrag ur rapporten):
En ökning av bränslekostnaderna med 1 % leder till:
• 0,6 % högre produktivitet i genomsnitt.
• 1,5 % högre produktivitet hos stora vägtransportföretag.
• 0,3 % lägre koldioxidutsläpp per omsättningsenhet i genomsnitt.
• 0,8 % lägre koldioxidintensitet hos stora vägtransportföretag.
