Text: Tågföretagen
Undersökningar visar att infrastrukturfrågor inte ligger högt på partiernas prioriteringslistor, vilket är intressant eftersom en tillförlitlig och robust järnväg, leder till mer tillväxt och starkare konkurrenskraft. Detta i sin tur leder till ökad BNP och därmed även en ökad välfärd. Den sistnämnda onekligen en högt prioriterad fråga inom politiken.
Att politiker bör återgå till att inte se infrastruktur som en utgift utan en långsiktig investering i Sverige togs upp på Omtag Svensk Järnvägs rapportsläpp ”Växla in på tillväxtspåret – Järnvägens betydelse för AB Sverige” i veckan. I rapporten konstateras att Sverige står inför en stor industriell investeringsvåg, särskilt i norr. Stora volymer av tunga varor som behöver fraktas, nationellt och internationellt, resulterar i att industrin är beroende av järnvägen. För en ekonomi där varuexporten står för en tredjedel av BNP och där 75 procent av varuexporten går till Europa är järnvägen central. Järnvägen är även viktig för näringslivets kompetensförsörjning och stärker arbetsmarknadsregioner. Dock backar järnvägen in i framtiden med en underhållsskuld om 91 miljarder och ökad kapacitetsbrist. Detta har påvisats genom att res- och transporttiderna har ökat kraftigt samtidigt som pålitligheten är låg. Sedan år 2000 har restiden mellan Sundsvall och Stockholm ökat med 12 procent och transporttiden för godståg mellan Hallsberg och Malmö med 33 procent. Samtidigt har andelen skogstid hos Green Cargo ökat från 8 till 12 procent under det senaste decenniet.
Rapporten tar upp tre parallella strategier som är centrala i syfte att få en robust järnväg till stånd: en tydlig nationell målbild, ett snabbspår för järnvägsutbyggnaden och ett helhetsgrepp om järnvägen genom att låta underhåll, trimningsåtgärder och större investeringar ske parallellt. Samtliga deltagare i expertpanelerna var eniga om rapportens innehåll och förslaget om en infrastrukturberedning, i likhet med försvarsberedningen, togs upp flera gånger. Tiden kanske är nu?
Alternativa organisations- och finansieringsformer för organisering och genomförande av statlig transportinfrastruktur diskuteras frekvent just nu. Syftet är att påskynda och effektivisera nödvändiga järnvägsinvesteringar. I veckan deltog Tågföretagens förbundsdirektör Pierre Sandberg i ett rundabordssamtal kring frågan, där det konstaterades att institutionell konkurrens är en del av lösningen. Dessutom att ett bolag, separerat från Trafikverket, med näringslivsmässig affärslogik på varje investering behöver skapas. Det finns redan flera goda exempel på liknande upplägg för enskilda projekt i bland annat Norge och Danmark. Nu behöver Sverige gå från ord till handling i denna fråga.
Välfärd i samhället kan betyda många saker. En av dem är en attraktiv kollektivtrafik. I veckan samlades samtliga arbetsgrupper inom branschinitiativet Attraktivare Kollektivtrafik, som drivs inom Partnersamverkan. Dagen gav många värdefulla inspel och aktiviteter kopplat till hur vi gemensamt ska få till en handlingsplan i syfte att få detta till stånd.
BIld av Miroslaw Kolaczynski
