Kapplöpningen om att bygga den infrastruktur som krävs för artificiell intelligens ger världshandeln ny kraft, trots högre tullar och geopolitiska konflikter.

Det är en av huvudslutsatserna i den senaste upplagan av DHL Globalization Tracker, som idag publiceras av DHL och New York University Stern School of Business. Rapporten bygger på mer än 30 miljoner datapunkter och analyserar internationella flöden av handel, kapital, information och människor. Därmed ger den en av de mest heltäckande bilderna av globaliseringen som finns tillgängliga. Årets upplaga är dessutom den första som publiceras under namnet DHL Globalization Tracker. Tidigare hette rapporten DHL Global Connectedness Tracker.

AI-investeringar driver världshandeln

Rapporten visar att den globala handeln med varor växte snabbare under första halvåret 2026 än under någon annan sexmånadersperiod de senaste 15 åren, med undantag för den exceptionella återhämtningen efter pandemin.

En viktig förklaring är den starka efterfrågan på produkter som används för att bygga AI-infrastruktur, exempelvis halvledare och utrustning för datakommunikation. Handel med AI-relaterade produkter stod för 42 procent av tillväxten i den globala varuhandeln under 2025. Under första kvartalet 2026 ökade andelen till 76 procent, enligt analyser från WTO och OECD.

– Den viktigaste utvecklingen inom världshandeln just nu handlar om AI, inte tullar, säger John Pearson, global vd för DHL Express.

– Varje AI-förfrågan är i slutänden beroende av logistik. Chip, nätverksutrustning och många andra produkter bakom tekniken måste finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt. DHL sammanlänkar företagen och marknaderna bakom dessa komplexa leveranskedjor. När innovation skapar nya handelsflöden hjälper vårt globala nätverk till att hålla dem i rörelse.

Begränsade globala effekter av Iran-kriget och tullhöjningar

Samtidigt har kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet påverkat viktiga handelsvägar. Effekterna har dock varit geografiskt begränsade och främst drabbat ekonomier som är beroende av sundet.

Exempelvis minskade handelsvärdet i Saudiarabien med 37 procent och i Förenade Arabemiraten med 7 procent under årets första fem månader jämfört med samma period 2025.

Även handelspolitiken har skapat motvind. USA:s tullnivåer har nått de högsta nivåerna på flera decennier, men den globala påverkan har varit begränsad. En förklaring är att USA endast stod för cirka 13 procent av världens import under de senaste åren, samtidigt som ungefär hälften av importen fortfarande undantogs från tullhöjningarna i augusti 2026. En annan förklaring är att de flesta länder avstod från omfattande motåtgärder och i stället stärkte sina möjligheter att nå alternativa marknader genom nya handelsavtal.

Förbättrade utsikter trots stora störningar

Fram till 2029 väntas den globala varuhandeln växa med i genomsnitt 3,4 procent per år. Det är en tydlig acceleration jämfört med de 2,7 procent som noterades under det föregående decenniet.

– Det överraskande är inte bara att världshandeln fortsatte att växa trots nya tullar och kriget i Iran, säger professor Steven A. Altman, chef för DHL Initiative on Globalization vid NYU Stern Center for the Future of Management.

– Prognosen är nu starkare än den var före båda dessa händelser. Det påminner oss om vikten av att se bortom de mest synliga störningarna och förstå de djupare faktorer som gör handeln så motståndskraftig. AI-boomen visar det fortsatta behovet av varor och tjänster som bara kan produceras effektivt när specialiserade företag samarbetar över nationsgränser. Den visar också hur företag ständigt anpassar sig för att hålla handeln igång trots störningar och förändrade regelverk.

Östasien och Stillahavsregionen växer snabbast

Bland världens regioner uppvisade Östasien och Stillahavsregionen den starkaste handelsutvecklingen. Under årets fem första månader ökade handelsvärdet med 24 procent jämfört med motsvarande period 2025.

Europa följde därefter med en ökning på 12 procent och Afrika söder om Sahara med 11 procent.

Östasien och Stillahavsregionen hade inte bara den starkaste tillväxten, utan såg också en större andel av handeln stanna inom regionen. Denna andel ökade från 57 procent under 2025 till 60 procent under de första fem månaderna 2026. Starka asiatiska leveranskedjor kopplade till AI-investeringar bidrog till utvecklingen.

Tydligare distans mellan USA och Kina, men ingen global uppdelning

En av de mest betydande förändringarna i de internationella flödena är de försvagade relationerna mellan USA och Kina. Den globala effekten är dock mindre än vad många förväntat sig.

Handeln mellan USA och Kina stod som mest för 3,5 procent av världshandeln år 2015. Under årets fem första månader hade andelen minskat till 1,6 procent. Andelen internationella företagsinvesteringar mellan länderna är ännu lägre och understiger 1 procent.

Samtidigt har USA:s nära allierade i stor utsträckning behållit sina ekonomiska relationer med Kina. Resultaten utmanar därmed bilden av att en ekonomisk frikoppling mellan USA och Kina skulle dela upp världsekonomin i konkurrerande block.

Rapporten visar också att traditionell handelsstatistik underskattar USA:s beroende av Kina. Varor som importeras till USA från andra länder innehåller i allt större utsträckning kinesiska komponenter och råvaror. När även dessa indirekta handelsflöden räknas in har USA:s beroende av Kina endast minskat marginellt fram till 2024, vilket är det senaste året med tillgängliga data.

Globaliseringen når ny rekordnivå

Utöver handel och investeringar följer rapporten utvecklingen av globaliseringen utifrån internationella flöden av handel, kapital, information och människor.

På en skala från 0 procent, där inga gränsöverskridande flöden förekommer, till 100 procent, där avstånd och nationsgränser inte spelar någon roll, uppgick globaliseringen till rekordhöga 25,8 procent under 2025. AI-relaterad handel och investeringar bidrog till utvecklingen.

Samtliga fyra kategorier nådde sina högsta nivåer hittills. Informationsflöden är fortsatt mest globaliserade, följt av kapital- och handelsflöden. Flöden av människor är fortfarande den minst globaliserade kategorin.

Om DHL Globalization Tracker

DHL Globalization Tracker är en rapport och en interaktiv webbtjänst som regelbundet följer utvecklingen inom globalisering och internationell handel. Den kompletterar den välkända DHL Globalization Report, som publiceras löpande sedan 2011.

Rapporten bygger på mer än 30 miljoner datapunkter från över 25 offentliga, privata och akademiska datakällor. Analysen omfattar internationella flöden av handel, kapital, information och människor.

Användare kan ta del av interaktiva diagram och analyser utifrån regioner, geopolitiska relationer och enskilda länder, samt ladda ned data och diagram för vidare analys.

DHL Globalization Tracker beställs av DHL och författas av professor Steven A. Altman och Caroline R. Bastian vid New York University Stern School of Business.

Rapporten och ytterligare material finns på DHL Globalization Tracker.

Överblick DHL Globalization Tracker, oktober 2026

Vilken är rapportens viktigaste slutsats?

Den globala AI-boomen ger världshandeln stark medvind trots högre tullar och geopolitiska konflikter. Den globala varuhandeln växte snabbare under första halvåret 2026 än under något annat halvår de senaste 15 åren, med undantag för den exceptionellt starka återhämtningen efter covid-19.

Utöver handeln följer rapporten den bredare utvecklingen av globaliseringen genom internationella flöden av handel, kapital, information och människor. Under 2025 nådde globaliseringen en rekordnivå på 25,8 procent. Mätningen görs på en skala från 0 procent (inga gränsöverskridande flöden) till 100 procent (där nationella gränser och geografiska avstånd saknar betydelse). Samtliga fyra flödestyper bidrog till rekordnivån genom att bli mer internationella.

Hur ser utsikterna ut för världshandeln?

Utsikterna har förbättrats. Den globala varuhandeln väntas växa med i genomsnitt 3,4 procent per år fram till 2029. Det är betydligt högre än den genomsnittliga tillväxttakten på 2,7 procent under det föregående decenniet.

Särskilt anmärkningsvärt är att dagens prognoser är mer optimistiska än de som gjordes före både USA:s tullhöjningar 2025-2026 och Iran-kriget. Det tyder på att de senaste årens störningar har haft mindre påverkan på världsekonomin än många förväntade sig.

Hur har tullar och geopolitiska konflikter påverkat världshandeln?

Tullar och geopolitiska konflikter fortsätter att skapa risker och störningar, men deras samlade påverkan på världshandeln har varit begränsad.

Iran-kriget påverkade viktiga sjöfartsleder och slog särskilt hårt mot ekonomier som är beroende av Hormuzsundet. Effekterna var dock i huvudsak koncentrerade till dessa marknader.

USA:s tullar steg till de högsta nivåerna på flera decennier, men USA stod under senare år endast för cirka 13 procent av världens import. Dessutom var ungefär hälften av den amerikanska importen fortfarande undantagen från tullhöjningarna i augusti 2026.

Många länder valde också att avstå från omfattande motåtgärder och fokuserade istället på att utveckla handelsrelationer med alternativa marknader. Sammantaget fortsatte världshandeln att växa.

Var växer handeln snabbast?

Östasien och Stillahavsregionen uppvisade den starkaste handelstillväxten av alla regioner. Handelsvärdet ökade med 24 procent under årets fem första månader jämfört med samma period 2025.

Europa följde med en tillväxt på 12 procent och Afrika söder om Sahara med 11 procent.

Östasien och Stillahavsregionen hade inte bara den starkaste tillväxten utan såg också en ökande andel av handeln stanna inom regionen. Denna andel steg från 57 procent under 2025 till 60 procent under de första fem månaderna av 2026. Starka asiatiska leveranskedjor kopplade till AI-boomen bidrog till utvecklingen.

Leder frikopplingen mellan USA och Kina till att världen delas upp i rivaliserande block?

Nej, inte hittills.

USA och Kina har tydligt minskat sina ekonomiska kopplingar till varandra under det senaste decenniet. Men detta har inte lett till någon bredare uppdelning av världsekonomin.

USA:s nära allierade har i stor utsträckning behållit sina ekonomiska relationer med Kina. Dessutom utgör de direkta ekonomiska banden mellan USA och Kina en förvånansvärt liten del av världsekonomin.

Handeln mellan länderna motsvarade som mest 3,5 procent av världens varuhandel år 2015, men hade sjunkit till 1,6 procent under de första fem månaderna av 2026. Andelen av de globala företagsinvesteringarna mellan USA och Kina är ännu mindre, under 1 procent.

Har USA blivit mindre beroende av Kina?

Den direkta handeln mellan länderna har minskat kraftigt, men bilden är mer komplex när man ser till hela leveranskedjan.

Varor som USA importerar från tredje länder innehåller i allt större utsträckning kinesiska komponenter och insatsvaror. När även dessa indirekta importflöden räknas med har USA:s beroende av Kina endast minskat marginellt fram till 2024.

Bör företag förändra sina leveranskedjor för att öka motståndskraften?

Rapporten rekommenderar företag och företagsledare att förbereda sig för störningar utan att ge upp fördelarna med internationellt engagemang.

Även om vissa marknader, branscher eller handelsrutter kan möta betydande risker, fortsätter de globala flödena som helhet att vara starka. Beslut om exempelvis omlokalisering av produktion bör därför balansera ökad robusthet i leveranskedjan mot fördelarna med global räckvidd, marknadstillgång och internationell specialisering.

Företag som drar sig tillbaka från internationella marknader samtidigt som konkurrenterna fortsätter att agera globalt riskerar att försvaga sin konkurrenskraft på sikt.