Lagen skrevs för piloter, kabinpersonal, flygledare och flygtekniker, och rättspraxis har i princip uteslutande handlat om alkoholpåverkad personal på passagerarflyg. Men av de tolv domar som meddelats i Sverige sedan 2023 gäller åtta drönare, som alla har kommit sedan januari 2025. I inget av drönarfallen har domstolen dömt för grovt brott, trots att alkoholhalten i ett fall låg mer än tolv gånger över den lagstadgade gränsen. Det visar en sammanställning från alkomätarbolaget AlcoSense.
I ett fall av flygfylleri med drönare uppmättes 2,56 promille i blodet. Åklagaren yrkade då på ansvar för grovt flygfylleri, men tingsrätten dömde för normalgraden med motiveringen att drönaren vägde under 250 gram och att faran för flygsäkerheten därför hade varit begränsad.
I ett annat fall låg mätvärdet på 1,09 promille. Lagen anger uttryckligen 1,0 promille som gräns för grovt brott. Även där yrkade åklagaren på grovt flygfylleri, och även där dömde tingsrätten för normalgraden.
De dömda i samtliga drönarfall är inte yrkesverksamma inom flyget utan privatpersoner, och farkosterna väger i flertalet fall under 300 gram och har köpts som konsumentprodukter. Samma promillegräns gäller dock för att framföra dessa som för att köra ett passagerarflyg.
Juridiken: strängare än en bil, mildare än ett flygplan
Tre tingsrätter har oberoende av varandra kommit fram till samma slutsats. En av dem skriver att faran från en drönare av den aktuella storleken är lägre än faran från en berusad förare av en personbil. Straffvärdet kan därför inte bestämmas till vad som skulle ha gällt vid rattfylleri med motsvarande alkoholkoncentration, menar dessa.
Flera av domstolarna konstaterar också att det saknas vägledande avgöranden om påföljd för flygfylleri med drönare och att rättspraxis på området främst rör alkoholpåverkad personal på bemannade flygplan.
Det innebär att lagen likställer en drönare med ett flygplan när det gäller promillegränsen, medan domstolarna inte likställer den med en bil när det gäller straffet.
Av de fyra fallen som rör bemannad luftfart har två lett till domar för grovt flygfylleri. Inget av fallen avser en pilot utan gäller personal i kabinen.
Gärningspersonerna: olika brott får olika konsekvenser
I drönarfallen bestämdes påföljden till dagsböter. Bötesbeloppen i kartläggningen varierar från 2 000 till drygt 41 000 kronor, där skillnaden följer de dömdas inkomster och inte gärningens allvar.
I de fall som rör bemannad luftfart är den tyngsta konsekvensen en annan: I tre av fyra domar framgår att den dömde har förlorat sin anställning och är arbetslös vid tiden för domen.I ett av fallen gick frågan vidare till hovrätten, som tog hänsyn till just detta. Hovrätten konstaterade att den dömda hade förlorat sin anställning och sannolikt skulle få svårt att få arbete inom yrket under en tid och att detta utgör en omständighet som ska beaktas vid straffmätningen. Straffmätningsvärdet sänktes därför från en månads fängelse till fjorton dagar.
För flygpersonalen är det alltså yrket som står på spel. För drönarförarna är det plånboken.
Volymökningen: hela ökningen kommer från drönarna
Antal fall som rör bemannad luftfart ligger stilla med en avgjord dom per år genom hela perioden från 2023 till 2026.
Drönarfallen ser annorlunda ut. Den första domen avgjordes i januari 2025. Sedan dess har ytterligare sju tillkommit, det senaste i september 2026.
Flera av brotten upptäcktes vid större publika arrangemang, där polisen övervakar luftrummet med egna drönare och använder utrustning som lokaliserar både farkosten och den som flyger den.
I flera av domarna uppger den dömde att hen inte kände till att lagen omfattade drönare. En av dem framhöll att drönaren är en leksak som inte kräver förarbevis. I ett av de senaste fallen framgår däremot att den dömde kände till reglerna och flög onykter ändå.
Det lägsta fallet låg bara strax över gränsen
Mätvärdena i kartläggningen spänner från 0,13 milligram per liter i utandningsluften till 2,56 promille i blodet.
Det lägsta värdet gäller kabinpersonal på ett passagerarflyg och ligger strax över gränsen för straffansvar, vilket tingsrätten också noterar i domskälen. Personen ifråga dömdes för flygfylleri och förlorade sitt arbete.
Gränsen för flygfylleri är 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften, alltså samma nivå som för rattfylleri.
– I just det fallet låg promillehalten på en nivå som ingen kan känna av själv i kroppen. Men det räckte alltså till en fällande dom och till att personen förlorade sitt jobb. Skillnaden mellan att vara under eller över gränsen kan alltså bara avgöras genom att mäta, inte genom att känna, säger Hunter Abbott, alkoholexpert på AlcoSense.
Fakta: så säger lagen
Flygfylleri regleras i 13 kap. luftfartslagen (2010:500). Bestämmelserna skrevs om med verkan från den 1 januari 2026 och gränsvärdena finns nu i 2 a §.
Gränsen är 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften.
Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader.
Brottet kan bedömas som grovt vid minst 1,0 promille eller 0,50 milligram per liter, eller om flygningen inneburit påtaglig fara för flygsäkerheten. Straffet är då fängelse i högst två år.
Lagen omfattar obemannade luftfartyg, alltså drönare, och gäller även den som ombord fullgör uppgifter av väsentlig betydelse för flygsäkerheten samt flygledare och flygtekniker.
BIld av Kraus
