Från och med i dag kommer ordningsvakterna i SL-trafiken att bära kroppsburna trygghetskameror. Det kommer finnas en kamera per patrull som består av två personer. Syftet är att ta nästa steg i trygghets- och säkerhetsarbetet för att både kunna minska hot och våldssituationer mot ordningsvakter, men förhoppningsvis också hjälpa till att klara upp fler incidenter mot resenärer och samtidigt bistå polisen i det brottsuppklarande och brottsbekämpande arbetet.
– Vi utrustar dem i främsta linjen och ger dessa ett konkret verktyg för att både minska förekomsten av våld och brott, kunna identifiera gärningsmän samt ge ordningsvakterna ännu ett skyddsverktyg för egen del, säger Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd.
– När parkeringsvakter i Västra Götaland tidigare testat med kroppsburna kameror minskade våldet mot dem med runt 80 procent. Vi hoppas på samma effekt utöver allmänt trygghetsskapande i kollektivtrafiken, fortsätter Kristoffer Tamsons (M).
– Det här är ett verktyg av många andra. Vi vill även bland annat gå vidare med kamerabevakning utanför mot stationsentréer, förstärkt lagskydd för de som jobbar i kollektivtrafiken och återupprättande av tunnelbanepolisen, avslutar Kristoffer Tamsons (M).
Uppdraget
Ordningsvakternas huvuduppdrag att upprätthålla den allmänna ordningen i kollektivtrafiken och arbeta säkerhets- och trygghetsskapande. En stor del av deras arbete består även av service, som till exempel information till resenärer, assistera vid sjukdomsfall, borttappade barn eller försvunna dementa personer. Samverkan med trafikoperatörerna, myndigheter och andra samverkande aktörer är också en viktig del i det trygghetsskapande arbetet.
Fakta ordningsvaktspatruller, antal kameror och kostnad
Det finns i snitt en vanlig dag i SL-trafiken ca 80 ordningsvakter (40 patruller). Det blir en trygghetskamera per patrull, vilket innebär att det kommer finnas ungefär 40 kroppskameror ute på ordningsvakterna. Kostnaden för kamerorna och all kringutrustning väntas landa på ca 800.000 kronor mot budgeterat ca 1 miljon kronor.
Funktioner på och behörighet till kamerorna
Det är användaren själv som styr när kameran spelar in och vad som spelas in genom att styra med sin kropp. Med anledning av detta innefattas kameran ej av tillståndsplikt enligt den nuvarande kameraövervakningslagen.
Kameran ska även kunna ta även upp ljud, vilket möjliggör bevisning och dokumentation kring exempelvis ”Hot mot tjänsteman” till skillnad från de kamerorna som sitter i bussar/tåg som ej har ljudupptagning. Materialet som spelas in är krypterat och kan ej ses av den som bär kameran och inte heller av tredje man vid eventuell händelse av tillgrepp eller om kameran tappas bort.
Det inspelade materialet automatiskt tankas över till en lokal server och är ett skyddat material. Det finns mjukvara som begränsar åtkomsten till det inspelade materialet och som kan styras utifrån olika behörighetsnivåer. Det är endast polisen som kan begära ut material om de behöver utreda eventuellt brott.
Foto: Tina Israelsson
