– Svensk rymdverksamhet har en styrkeposition i världen, med högkvalitativ forskning och framgångsrik industri. Det ska vi fortsätta med. En satsning på rymden är ytterst en satsning på jorden, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.
Nu presenterar regeringen en nationell strategi som ska stärka svensk rymdverksamhet och där nyttan för samhället ska stå i centrum.
Svensk rymdforskning är framstående. För att den ska vara det även i fortsättningen behöver medlen används effektivt. Därför behöver samverkan öka mellan Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet, Formas och Vinnova, inom rymdforskning, klimat- och miljöforskning och innovation i näringslivet. Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet ska också samarbeta med att informera om forskningen på rymden, för att öka rekryteringen av kvinnor och män till naturvetenskap och teknik.
Verksamheten på Esrange ska fortsätta att moderniseras för att vara en strategisk resurs för nationell och internationell forskning, utveckling, demonstration, testverksamhet och annan rymdrelaterad verksamhet. Anläggningen har också potential att utvecklas till att vara en testanläggning för raketuppskjutning.
Rymdforskare ska ha tillgång till ändamålsenlig infrastruktur, såsom större mätinstrument – antingen placerade i rymden eller på jorden.
Rymdteknik
Stora mängder data kommer från de många satelliter som placerats i omlopp runt jorden. Rymddata kan bidra till arbetet med Agenda 2030 och de globala målen, exempelvis genom att lokalisera plastavfall i havet, eller bedöma omfattningen av krig, naturkatastrofer eller missväxt. Svensk rymdverksamhet ska genom internationella samarbeten bidra till det globala miljö- och klimatövervakningsarbetet.
Ökad svensk närvaro i rymden kräver regleringar som är anpassade efter behoven. Regeringen kommer därför att göra en översyn av rymdlagen.
Rymdindustri
De höga kraven på att rymdindustrins produkter fungerar i så extrema omgivningar som rymden pressar gränser för innovation och tillverkning. Kunskapen kan sedan användas inom andra områden, som exempelvis flyg- och fordonsindustrin, digitalisering, automatisering och materialteknik, vilket i sin tur stärker Sveriges konkurrenskraft.
De höga kostnaderna för rymdsystemens infrastruktur motiverar internationella samarbeten. Ett mål för regeringen är därför ett svenskt deltagande i större internationella rymdprojekt och ESA:s rymdarbete.
Därför satsar regeringen på rymden
Svensk rymdverksamhet är en strategisk tillgång för utveckling av kunskapssamhället. Det är viktigt att den bedrivs på ett sätt som främjar forskning, utveckling och innovation och bidrar till att det skapas högteknologiska arbetstillfällen. Det stärker svensk konkurrenskraft.
På bilden:
Esrange.
Foto: SSC
