Nyheter

Samtliga partier ställer sig bakom en utvärdering av den så kallade ”sjöfyllerilagen”

Sveriges båtägare är intresserade av var partierna står i frågan om vilka promillenivåer alkohol som ska gälla till sjöss. Därför har organisationen Båtfolket skickat en enkät till samtliga riksdagspartier: Skall det som enda ”sjöfartsland” i världen vara samma regler som i vägtrafiken (0.2 promille)?

Samtliga partier i Sveriges riksdag står bakom beslutet att en utvärdering av den så kallade sjöfyllerilagen för fritidsbåtar ska ske. Det visar en enkät som organisationen Båtfolket ställt till samtliga riksdagspartier. 2010 skärptes lagen och båtliv jämställdes med vägtrafik.

Det finns en klar skiljelinje mellan partierna:

Partier mer till vänster vill i förebyggande syfte kriminalisera medborgare, utan att det finns något offer. Partier som står lite mer till höger lägger större vikt vid att det ska föreligga ett brott för att kriminalisera medborgare. Att framföra en båt med låga alkoholhalter i blodet anser Båtfolket inte vara ett brott. Vi har stöd i forskning och praktik (se bl a Sjörättsinstitutet).

(L), (S), (C) samt (SD) förordar en utvärdering. (M) och (KD) anser sig därtill vara drivande i frågan.

(V) och (MP) håller med Högsta Domstolen (HD) att båtliv och vägtrafik inte är jämförbara men är i övrigt positiva till signallagar.

(S) understryker att det ska vara en grundlig utvärdering och inte en utredning. (S) håller inte med HD utan hävdar – trots fakta som visar motsatsen – att 0.2-lagen är preventiv mot allvarliga olyckor och hänvisar till de senaste fem årens olycksminskning räknat i glidande medeltal (Transportstyrelsen). (S) försvarar lagen med ”att en stor del av vår lagstiftning är avsedd att påverka normer…”.

(MP) intar en defensiv hållning och tolkar fakta som att det är relativt sett farligare på sjön med en högre andel med alkohol i kroppen jämfört med biltrafik. De anser att kriminalisering ska grundas på forskning och kunskap men kanske inte fullt ut när det gäller alkohol.

(C) använder inte den formella beteckningen utvärdering utan ”utredning” som begrepp. (C) anser att det kan vara rimligt med olika bestämmelser för båtliv jämfört med vägtrafik och öppnar därmed för en justering. De vill se en jämförelse med övriga nordiska länder (Finland 1,0, Norge 0,8 och Danmark 0,5 promille för höghastighetsbåtar).

(L) anser att kriminalisering ska användas ”i de fall där det är en lämplig, proportionerlig och effektiv åtgärd”. De är kritiska mot att regeringen inte redan satt igång arbetet med en utvärdering.

(M) anser att det kan finnas behov av ändringar i lagen. De håller med HD att riskerna på sjön är mindre än på vägen. (M) är enda partiet som explicit nämner att frågan är viktig för många människor i landet.

(KD) betraktar sig som drivande i frågan. De noterar att vi internationellt sett har en udda lag och att det är hög tid att utvärdera på vilka premisser lagen kan försvaras.

(SD) anser att båtliv och vägtrafik inte kan jämföras. De kommer att påminna kommande regering om kravet på utvärdering och är öppen för justering av lagen.

Vi i Båtfolket verkar för att en utvärdering ska ske på vetenskapliga grunder, med kriterier som fokuserar på säkerhet samt att utvärderingen sker fullvärdigt och av för ändamålet kompetenta resurser.

I Sverige behöver vi inte fler uppfostringslagar, säger Jim Huzell, talesperson för Båtfolket. Lagar måste byggas på fakta och verklighet. Det måste bli slut på signallagar som kriminaliserar människor i onödan. Det är inte värdigt ett rättssamhälle.

Bakgrund

Sveriges båtägare är intresserade av var partierna står i frågan om vilka promillenivåer alkohol som ska gälla till sjöss. Därför har organisationen Båtfolket skickat en enkät till samtliga riksdagspartier: Ska det vara samma regler som i vägtrafiken (0.2 promille)?

Högsta domstolen har slagit fast att fritidsbåtliv och vägtrafik inte kan jämställas riskmässigt. Brottsförebyggande rådet m.fl har visat att lagen inte verkar preventivt för de som har höga promillehalter på sjön. Ingen statistik eller vetenskap har hittills visat att lagen haft effekt på de redan låga olyckstalen i Sverige. Lagen har lett till felprioritering av bevakningsresurser, utsatt människor för kontroll utan saklig grund, medfört opåkallad kriminalisering av vardaglig livsföring och kostar skattebetalarna mycket pengar.

En enig riksdag beslutade om en utvärdering den 8 november 2017. Regeringen har inte genomfört någon utvärdering.