När valrörelsen nu går in i ett intensivt slutskede avlöser de politiska utspelen varandra. I fokus är frågor som jobb, skola och integration. Det finns dock viktiga strategiska IT-frågor som lyst med sin frånvaro i valrörelsen. En sådan är partiernas inställning till öppna standarder och öppna programvaror. SUSE har därför frågat alla riksdagspartierna om deras inställning i frågan.

– Det är rimligt att valrörelsen lyfter fram stora frågor som skola, jobb och integration, samtidigt så upplever vi att frågor som exempelvis främjandet av öppna standarder och programvaror har stor påverkan på vår innovationskraft i det offentliga och privata, säger Carl Lindén, VD på SUSE.

Kan påverka samhällsutvecklingen

När SUSE frågar de svenska riksdagspartierna om deras inställning till öppen källkod är det tydligt att detta är en lägre prioriterad fråga. Det är troligt att partiernas svar i frågan i mångt och mycket styrs av huruvida de har tillgång till någon person som är kunnig inom området i partiet, snarare än en uttalad policy. Sammanställningen visar att vissa partier helt saknar åsikt i frågan och att andra istället väljer att på fokusera på frågan om öppna data i samhället.

– Frågan om öppna standarder och öppen källkod kan tyckas trivial i ett val som handlar om hur arbetsmarknad och välfärd ska fungera framöver, säger Daniel Byström, partneransvarig för SUSE i Norden. Vi anser dock att det är ett vägval som har strategisk betydelse på sikt, för att exempelvis skapa mer innovation i samhället som gör att fler får vård i tid eller att fler kommer ut på arbetsmarknaden. Öppna standarder och öppen källkod är också kritiska komponenter när det gäller att bygga en säker och robust offentlig IT-infrastruktur där vår data inte hamnar i utlandet. Därför tycker vi att det är viktigt att detta lyfts fram.

Frågeställningen

SUSE frågade alla riksdagspartier om deras åsikter och förslag gällande hur staten i högre utsträckning skulle kunna välja öppna standarder och öppna programvaror i förvaltningen samt deras åsikter eller förslag kring hur staten mer skulle kunna uppmuntra användning av öppna standarder och öppna programvaror i samhälle och näringsliv.

Så tycker partierna (partierna presenteras i bokstavsordning)

Centerpartiet

”Det är rimligt att det offentliga, så långt det är möjligt, använder sig av öppna standarder. Det minskar inlåsningseffekter, ökar transparens och minskar kostnader. Inte minst underlättar det för tredjepartsaktörer som vill kunna bygga kringtjänster för öppna data och förenklar vid byte av leverantör i upphandlingar. Det kan ske exempelvis genom att regeringen ger uppdra till myndigheter via formuleringar i regleringsbrev likt den policy som införts i Storbritannien.
Det bästa staten kan göra är att agera föregångare. Att visa på möjligheter och att det fungerar. Genom att det offentliga dessutom använder öppna standarder och programvaror förenklas för andra aktörer i samhället som vill göra detsamma, då det blir enklare att kommunicera och bygga kringtjänster med dessa system.”

Kristdemokraterna

”Kristdemokraterna har i nuläget inga specifika åsikter eller förslag i frågan om öppna standarder eller öppna programvaror.”

Liberalerna

”Liberalerna har i nuläget inga förslag om att införa öppen källkod men har i sin skuggbudget för 2018 tagit upp frågan om öppna data, där de skriver: ”Regeringen föreslår ett antal anslagshöjningar för Digitaliseringsmyndigheten. Syftet med dessa är att stärka uppbyggnaden av en nationell digital infrastruktur, möjliggöra en ökad användning av öppna data samt ge ett allmänt tillskott till Digitaliseringsmyndigheten. Liberalerna anser att digitalisering är en viktig uppgift för den offentliga sektorn och att svensk förvaltning ska ligga i framkant när det kommer till att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Dock är digitalisering ett arbete som måste pågå i varje myndighet och kommun, inte huvudsakligen via en enda specifik myndighet. Vi avvisar därför tanken på en ny myndighet och överför de medel som reserverats till det redan existerande eSam”

Miljöpartiet

”Miljöpartiet tycker att ökad användning av öppna standarder är bra och att staten ska använda det i högre utsträckning. Öppna standarder lyfts fram i regeringens digitaliseringsstrategi. Det är också viktigt att jobba för det på EU-nivå. Gröna gruppen har drivit frågan i EU-parlamentet och fått igenom två försöksprojekt som bland annat handlar om att införa öppna standarder i EU-institutionerna.

Grön gruppen har lagt förslag som gjort initiativrapporten European standards – implementation of Regulation (EU) No 1025/2012 spetsigare.  Rapporten trycker hårt på vikten av öppna standarder och yrkar att Kommissionen ska göra mer i frågan. Genom offentlig upphandling kan offentlig verksamhet gynna öppna standarder, vilket regeringen förespråkar  i sin digitaliseringsstrategi.”

Moderaterna

”Ett av de hinder som hämmar digitaliseringen av Sverige är just att arbetet med öppna data ofta inte ges tillräcklig prioritet hos våra myndigheter. Moderaterna anser att alla myndigheter bör få i uppdrag att strategiskt arbeta för att öka utbudet och tillgängligheten av öppna data. Riksarkivets uppdrag att främja myndigheters arbete med öppna data bör fortlöpa och om möjligt intensifieras. Samtliga myndigheter bör även tillgängliggöra de allmänna handlingar och det arbetsmaterial som med liten eller ingen kostnad kan bli öppna data. Moderaterna vill att Myndigheten för digital förvaltning ska ta ledartröjan i arbetet med att samordna digitala standarder vilket kommer gynna standardiseringen i stort. Vi gör även en riktad satsning på 130 miljoner kronor per år för att frigöra delar av Lantmäteriets geodata. Det är en reform som har efterfrågats av näringslivet och bedöms kunna generera stor samhällsnytta.”

Socialdemokraterna

”Offentlig sektor ska vara en självklar del av det datadrivna samhället. Det finns en hittills underutnyttjad samhällsekonomisk potential i öppna data. Ökat vidareutnyttjande av öppna data bidrar till ökad tillväxt, delaktighet och effektivitet. I den socialdemokratiskt ledda regerings budgetproposition för 2017 beslutade regeringen att vissa nationella digitala tjänster och utbyte av grunddata mellan statliga myndigheter ska finansieras centralt. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har också genom aktiv myndighetsstyrning varit drivande i frågan under mandatperioden. Bland annat har Statskontoret fått i uppdrag att kartlägga hinder för vidareutnyttjandet av öppna data – i syfte att snabba på tillgängliggörandet.

 Tillväxtverket har uppdrag att främja öppen och datadriven innovation genom skapandet av en plattform som bidra till att offentliga aktörer kan samverka kring utmaningar eller bli inspirerade till nya lösningar. Syftet är att öka vidareutnyttjandet av öppna data. Trafikverket fick också nyligen i uppdrag att utarbeta förslag om horisontella samarbeten och öppna data för ökad fyllnadsgrad. Syftet är här att skapa förutsättningar för horisontell samordning och ökad transporteffektivitet och minskad klimatpåverkan, till exempel genom minskade tomtransporter och ökad fyllnadsgrad.

Socialdemokraterna vill främja datadriven innovation i hela samhället. Vi tror att en nyckel är att det offentliga tar täten. Vi bör gemensamt bygga en kultur där privat och offentlig sektor samverkar kring produktion och användning av data. Det handlar om att tillsammans skapa samhällsnytta. Svenska företag har utmärkta möjligheter att skapa innovativa tjänster i det framväxande datadrivna samhället. Här kan framtida exportframgångar gömma sig. Där det finns samhällsnytta att hämta ska det offentliga finnas med som en aktiv samverkanspartner och testbädd. Det är dags att myndigheterna trycker på gaspedalen och öppnar upp för mer öppen och datadriven innovation i samverkan med akademi och näringsliv.”

Sverigedemokraterna

”Genom att använda öppna standarder, och inte slutna filformat/protokoll, minskas beroendet av specifika leverantörer. Dessutom slipper medborgare att införskaffa licenser från vissa företag för att kunna kommunicera med den offentliga sektorn. Största hindret till en övergång är i regel den bekvämlighet som finns, då man sitter fast i ett beroende till enskilda leverantörer och licenskontrakt där en övergång är förenad med mycket arbete. En sådan förändring sker inte i en handvändning, men det är viktigt att bestämma i vilken riktning man vill gå och att göra ett principiellt ställningstagande som är vägledande kring användandet av öppen källkod samt öppna standarder. Genom att staten i större utsträckning använder sig av öppen källkod påverkar det också samhälle och näringsliv.”

Vänsterpartiet

”Vi är positivt inställda till öppna standarder och programvaror. Vi anser att statliga myndigheter i större utsträckning bör använda sig av öppen källkod och vill att det utvecklas en strategi för utvecklad nätkommunikation som bland annat innehåller stöd till utvecklingen av fri programvara för vissa samhälleliga nyckelfunktioner. Det kan handla om allt från transporter och kollektivtrafik till e-handelslösningar, konferenser över nätet och mjukavarustöd för hemarbete. Möjligheten för vem som helst att vidareutveckla källkoden är en av de starkaste fördelarna med fri programvara. Om staten tar initiativ och investerar i öppna standarder och programvaror möjliggör det för såväl kommuner, företag som andra delar av samhället, i Sverige eller någon annanstans, att enkelt använda och bygga vidare på koden så att den passar deras specifika behov. Därför tenderar framgångsrika fria program att få många intressenter som är beredda att bidra till utvecklingen. Poängen med statliga investeringar är framförallt att höja takten i utvecklingen på de områden där det gör skillnad samhällsekonomiskt.”