En ökad förståelse bland Sveriges kommuner om hur stadsbyggande påverkar trafikalstring och bilinnehav är av stor betydelse för att vi ska uppnå Sveriges energi- och klimatmål.
Under 2019 kommer tre testkommuner använda de nya verktygen och modellerna. Modellerna ska användas för att skatta antalet resor med olika färdmedel, bilinnehav och CO2-utsläpp på årsbasis. Förhoppningen är att modellerna också ska kunna belysa hur olika grupper kommer resa i framtiden beroende på hur nya områden planeras.
– För att projektet ska bli framgångsrikt behöver vi hämta in en stor mängd resvanedata från invånarna i de tre städerna. Detta kommer att ske genom att använda nya digitala verktyg som är lättare att använda och samtidigt ger mer korrekt information än äldre metoder, berättar Emeli Adell, projektledare Trivector.
Enligt Trafikverkets beräkningar går det att minska utsläppen av koldioxid från trafiken med så mycket som 15-20 procent enbart genom att arbeta med fysisk planering. En ökad förståelse bland Sveriges kommuner om hur stadsbyggande påverkar trafikalstring och bilinnehav är därför av stor betydelse för att vi ska uppnå Sveriges energi- och klimatmål. Genom detta kommer kommunerna också få fördjupad kunskap om hur olika grupper reser, så att orättvisor i transportsystemet kan justeras och bidra till ett mer jämlikt samhälle.
– För oss som stadsbyggnadsanalytiker har sambandet mellan hur vi bygger staden och hur vi rör oss länge varit en central fråga. Inte minst för att den berör så många av våra stora samhällsutmaningar idag: hälsa, utsläpp av fossila bränslen, mobilitet och inte minst stadens attraktivitet, säger Tobias Nordström, projektledare för Spacescape.
Forskningsprojektet pågår till mitten av 2020. Det är initierat av de två forskningsbaserade konsultföretagen Spacescape och Trivector tillsammans med de tre svenska kommunerna Gävle, Jönköping och Linköping. Energimyndigheten är medfinansiär.
Foto: Spacescape
