Nyheter

Ny SCB-statistik: Jobblyckan minskar i Sverige

Idag på FN:s internationella lyckodag presenterar Jusek en analys som visar att jobblyckan fortsätter att försämras. För att vända utvecklingen krävs att arbetsmiljön förbättras. Jusek menar att regeringen måste utveckla sin politik och att arbetsmiljöarbetet måste breddas på Sveriges arbetsplatser.

Sedan inledningen av 1990-talet har jobblyckan trendmässigt minskat på svensk arbetsmarknad. Detta bekräftas av SCB:s senaste arbetsmiljöundersökning som visar att jobblyckan minskade mellan 2016 och 2018, trots den starka konjunkturen. Försämringen gäller för alla utbildningsnivåer och pågår i både näringslivet och i offentlig sektor.

– Det här är en oroväckande utveckling. En bättre arbetsmiljö är inte bara produktivt och ekonomiskt lönsamt för arbetsgivarna, utan skulle även minska de psykosocialt relaterade sjukskrivningarna och underlätta arbetet för ett längre arbetsliv, säger Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek.

Vad som förklarar den negativa trenden är inte helt klarlagt, men Jusek har identifierat vilka faktorer som är viktigast för att vända utvecklingen. För Juseks akademikergrupper är lärande, kreativitet och användning av kompetensen de positiva arbetsmiljöaspekter som allra främst förbättrar jobblyckan. Om arbetet å andra sidan kräver så mycket att övriga livet påverkas negativt, har det en mycket negativ effekt på jobblyckan. Även hög arbetsbelastning och därpå följande sömnproblem minskar jobblyckan markant. Färre stressrelaterade problem är således nödvändigt för en bättre arbetsmiljö, men lika viktigt är att de positiva faktorerna förbättras.

Svenskt arbetsmiljöarbete har historiskt fokuserat på att undvika problem och åtgärda risker. Men under de allra senaste åren har visst fokus även riktats mot de positiva faktorer som gör oss friska och bidrar till jobblycka. Exempelvis har detta skett genom att den nya myndigheten för arbetsmiljökunskap har fått i uppdrag att utifrån forskningen sammanställa vilka faktorer som är viktigast för att skapa friska arbetsplatser.

Jusek menar att det är avgörande att regeringen fortsätter på den inslagna vägen och kompletterar det traditionella synsättet med ett mer positivt perspektiv. Till exempel bör regeringens arbetsmiljöstrategi utvecklas genom att tydligare lyfta fram de främjande faktorerna och jobblyckoperspektivet bör bli mer framträdande i Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4).

– När regeringen utvärderar sin arbetsmiljöpolitik handlar det om olycksfall och ohälsa. Detta är helt nödvändiga perspektiv, men de bör kompletteras med positiva indikatorer på arbetsmiljön. Regeringen bör dessutom ställa tydligare krav på sina myndigheter att vara föregångare och redovisa och följa upp en bredare palett av faktorer. Detta skulle på lite sikt även bidra till att lösa den offentliga sektorns rekryteringsutmaning, säger Daniel Lind.