– Resurserna för underhåll av vägar och järnvägar på landsbygden förstärks i budgeten. Det är något M Sverige länge har efterfrågat, säger Heléne Lilja, chef kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige (tidigare Motormännen). Förslagen på en snabbare utbyggnad av laddinfrastruktur och tillsättandet av en elektrifieringskommission är också välkomna.
– Det är också positivt att WLTP, ny mätmetod för bilarnas utsläpp, införs i bonus-malus-systemet från 1 januari 2020.
Tidigare mättes dessa utsläpp enligt den gamla mätmetoden NEDC. Biltillverkarna hittade dock på sätt för att lura dessa mätningar, vilket avslöjades i den så kallade dieselskandalen. Därför infördes WLTP som ger en bättre bild av bilarnas faktiska utsläpp.
– I de fall där man ser stora skillnader på siffrorna över bilarnas utsläpp när de har mätts med NEDC och när de mäts med WLTP, visar det tydligt hur fel utsläppen har uppmätts tidigare, säger Heléne Lilja.
Men i budgetförslaget återfinns även indexeringen av punktskatterna på bensin och diesel. Indexeringen balanseras upp av en skattesänkning 2020 men i det längre perspektivet riskerar bilägare att drabbas av skattehöjningar som är högre än inflationen.
– För fortsatt indexeringshöjning av skatter krävs att en omfördelning sker för att få fler att välja hållbara alternativ. I Sverige är många helt beroende av bilen, varje dag. Höjs skatten på fossila drivmedel måste satsningarna på förnybara alternativ eller laddbara bilar öka i motsvarande grad, säger Heléne Lilja.
– Det krävs mycket bättre subventioner för att bilister ska kunna minska beroendet av fossila drivmedel, med oro på världsmarknaden och allt vad det för med sig, säger Heléne Lilja.
