Trots att regeringen tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet nu sänker skatten på bensin med 16,25 öre per liter och 12,6 öre per liter diesel för att kompensera för kravet på att allt större och större andelar biobränslen måste blandas in i drivmedlen så ökar bensinpriset vid pump. Anledningen är att den automatiska KPI-uppräkningen av bensinpriserna som M och KD frös nu återinförs. Resultatet är att skatten på bensin höjs med 15 öre per liter och 10,25 öre per liter diesel.
Emil Källström (C) skriver på Aftonbladets debattsida att det enda som nu sker när skatten höjs med 15 öre är en så kallad indexering, och han menar att det inte handlar om någon aktiv höjning från politikerna.
”Det är för övrigt en mindre uppräkning än den höjning som skett i år med budgeten som M och KD fick igenom”.
Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv, berättar att indexeringen innebär att det sker automatiska höjningar år efter år, utan stopp.
– Det är anmärkningsvärt att det etableras ett helt nytt system för automatisk skattehöjning på drivmedel, där riksdagens årliga beslutsfattande i praktiken rundas. På 20 år innebär överindexeringen en 50-procentig höjning av skatterna utan att riksdagen fattar några beslut. Det är ett otroligt märkligt upplägg, säger han till fPlus.
– Politikerna kringgår den demokratiska processen, de behöver ju inte fatta beslut. På sikt innebär det här en otrolig höjning, det blir en ränta på ränta-effekt, säger han.
– Det här är en transportfråga. Problemet är att allt höjs, inte bara bensinen. Frågan är ju jättestor men behandlas i stuprör utan att hänsyn tas till målkonflikter mellan till exempel miljö och konkurrenskraft. Det krävs ett helhetsgrepp, så att de sammanlagda konsekvenserna faktiskt kan behandlas och överblickas. Man borde samordna och inte glömma konkurrensperspektivet i det här. Företagen måste ju kunna konkurrera, säger han.
– De sammantagna kostnaderna för transporter kan få negativa effekter på tillväxt och sysselsättning, säger han, avslutar Robert Lönn till fplus.
