Allt fler kommuner väljer att satsa på eldrift. Hur påverkar det redan etablerade system med biogas i kommunerna och vad är mest hållbart ur ett regionalt perspektiv? Det ska ett nystartat forskningsprojekt ta reda på.
Många kommuner har redan etablerade system med biobränslen, till exempel är det vanligt att kommuner samlar in matavfall för att producera biogas som sedan används som bränsle inom kollektivtrafiken. Vad innebär det när dessa kommuner nu väljer att styra om mot eldrift istället, hur kommer de olika satsningarna påverka varandra? För att undersöka detta startar IVL och Lunds universitet ett forskningsprojekt tillsammans med flera industri- och branschorganisationer.
– Ur ett regionalt perspektiv är det kanske inte optimalt att kommunerna väljer att byta ut etablerade system med biogasbussar till eldrivna bussar. Men vi behöver veta mer om konsekvenserna av dessa val, både sett ur ett miljöperspektiv men också vad det får för socioekonomiska konsekvenser, säger Michael Martin, projektledare och senior forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Projektet finansieras genom Energimyndigheten och av f3 – Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel. Det kommer att ha ett tvärvetenskapligt angreppssätt och bygger på ett brett samarbete mellan akademi, myndigheter, industri och branschorganisationer.I projektet deltar industrirepresentanter från Scania, Gasum, Energigas Sverige, Biogas Väst, Biodriv Öst och Power Circle. Även trafikförvaltningen i Stockholm, KTH och andra intressenter från samhället deltar.
– Att vi har en sådan här bred representation i projektet är viktigt, det kommer att ge oss en bra helhetsbild över vad elektrifieringen innebär för den regionala utvecklingen. Resultaten kan även vara intressanta ur ett nationellt perspektiv eftersom samma utveckling sker i hela landet, säger Sara Anderson, expert inom förnybara drivmedel på IVL.
Bild: Steven Liao/Pixabay
