Sjöfarten är en stor källa till utsläpp av skadliga luftföroreningar och växthusgaser. Därför har en forskargrupp från VTI och Göteborgs universitet analyserat vilka styrmedel och åtgärder som är mest kostnadseffektiva för att minska sjöfartens utsläpp till luft. Arbetet har genomförts i ett projekt kallat ”Morötter och piskor inom sjöfarten för att nå miljökvalitetsmål”. Vinnova och Trafikverket har finansierat projektet.
– Syftet med projektet har varit att utveckla rekommendationer till svenska beslutsfattare och aktörer. Vi har studerat vilka styrmedel som kan bidra till att fyra av de svenska miljökvalitetsmålen som avser utsläpp till luft och internationella sjöfartsorganisationen IMO:s klimatmål uppnås på ett kostnadseffektivt sätt, säger Inge Vierth, utredningsledare på VTI.
När slutsatserna summeras står det klart att det både behövs bättre uppföljningsverktyg och underlag för framtidsscenarier samt en kombination av olika styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen.
Bättre underlag
Underlagen för att följa upp och prognosticera sjöfartens utsläpp till luft behöver förbättras. Det finns ett antal brister i den officiella statistiken. Bristerna gäller till exempel transparensen; för närvarande kan det vara svårt att avgöra faktorerna som förklarar att vissa utsläpp ökar eller minskar från år till år.
Dagens styrmedel otillräckliga
Målen kommer inte att nås med dagens styrmedel. De beräkningar som gjorts visar att de svenska miljökvalitetsmålen 2030 och 2045 inte kommer att nås genom att fortsätta med dagens styrmedel, det vill säga med ”business as usual”. Inte ens de mest optimistiska scenarierna med relativt stora förändringar i sjöfartens bränslemix förväntas leda till att klimatmålen nås.
Flera och kraftigare styrmedel
Det behövs en kombination av olika styrmedel för att uppnå miljökvalitetsmålen. När det gäller minskning av växthusgaser föreslår projektet bland annat att svenska aktörer arbetar för att sjöfarten inkluderas i EU:s utsläppshandelssystem eller ett liknande globalt system. Hastighetsbegränsningar är ett annat förslag.
För att minska utsläppen av kväveoxid föreslås en (nord)europeisk NOx fond som ger incitament till investeringar i katalysatorer eller liknande.
Ytterligare en rekommendation, som rör både den nationella och internationella nivån, är att studera hur utformningen av de svenska miljödifferentierade farledsavgifterna och hamnavgifterna kan förbättras. Dessutom bör man titta på hur dessa avgiftssystem kan samordnas på nationell och internationell nivå för att nå fler fartyg och ge större miljöincitament än i dag.
– Vi rekommenderar dessutom mer forskning och utveckling kring olika typer av förnybara bränslen och av styrmedel för att främja produktion av bränslen och teknikutveckling, säger Inge Vierth.
Läs mer i publikationer från projektet:
- Sammanfattning av projektet”Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå miljökvalitetsmål”
- Maritime transport and air emissions in Sweden and business-as-usual scenarios for 2030 and 2045: based on AIS data for 2015 (VTI notat 23A-2019)
- Policies and measures to reduce air emissions from shipping: recommendations for Swedish stakeholders (VTI notat 24A-2019)
- Emission reductions and costs of abatement measures for air pollutants and greenhouse gases from shipping: selected measures with importance for the Swedish Environmental Quality Objectives (VTI notat 8A-2019)
