”För tio år sedan fanns ett omfattande stöd i riksdagen för höghastighetstågen. Den resan tog slut förra veckan, när partierna som ska bilda regering meddelade att de stoppar projektet. Debatten om nya stambanor är både symbolisk och illustrativ för de politiska konfliktlinjerna inom infrastruktur och klimat.”
Det skriver Simon Haikola, lektor och docent i teknik och social förändring, Linköpings universitet i en debattartikel i Dagens Nyheter:
”I två forskningsprojekt har vi följt den politiska diskussionen om hur transportsystemet ska kunna bli fossilfritt sedan 2006, då den första alliansregeringen tillträdde. Frågan om höghastighetståg finns med under hela denna tid, och blir på många sätt både symbolisk inom debatten, och illustrativ för dess konfliktlinjer.”
”Genom att studera den kan vi se hur det politiska klimatet förändrats mot en tilltagande polarisering, och samtidigt hur det funnits en stark kontinuitet i synen på statens finansiella resurser hos regeringar av olika politisk färg. Som nutidshistorisk studie tjänar den väl för att dra ett par viktiga slutsatser om varför stora, komplexa infrastrukturprojekt som projektet Nya stambanor är så svåra att genomföra i Sverige i dag.”
