I den områdesanalys som Myndigheten för yrkeshögskolan presenterar idag belyses järnvägsbranschens breda kompetensbehov.
– Kompetensfrågan är avgörande för att framtidens järnväg ska fungera på rätt sätt, det säger analytikern Karin Åkerman som tillsammans med sin kollega Joel Junros har skrivit analysen.
Tågtrafiken är ett klimatsmart och hållbart trafikalternativ och en viktig samhällsfunktion. Om person- och godståg står still påverkas samhället och ekonomin, men för att tågen ska kunna rulla krävs rätt kompetens.
– Den lokförarbrist som uppstått efter pandemin är märkbar och något de flesta känner till, men det är lika viktigt att det finns kompetens och utbildad personal som kan arbeta med underhåll och utbyggnad av järnvägen. Det är många yrkesgrupper som behövs för att järnvägen ska fungera på ett säkert och bra sätt, säger Myndigheten för yrkeshögskolans analytiker Joel Junros.
Stor efterfrågan på järnvägsteknisk kompetens
Yrkeshögskolans utbildning till lokförare är och har länge varit en av de allra populäraste inriktningarna med många sökande per plats, men de järnvägstekniska utbildningarna har haft svårare att rekrytera studerande och nu är en av de allvarligaste utmaningarna för branschen att fylla platserna på utbildningarna och hitta framtidens medarbetare. Det handlar bland annat om yrken som till exempel tågtekniker, järnvägsingenjör och signaltekniker.
– Det finns idag en stor efterfrågan på järnvägsteknisk kompetens. Järnvägen behöver mer än bara lokförare för att fungera. En mer tillförlitlig och störningsfri tågtrafik kräver stärkt underhåll och ny teknik, men minst lika viktigt är personal med rätt kompetens, säger Myndigheten för yrkeshögskolans analytiker Karin Åkerman.
Hon menar att de järnvägstekniska utbildningarna är prioriterade av Myndigheten för yrkeshögskolan och att det är ett problem att utbildningarna har så svårt att fylla platserna.
– Lokförare är en känd och populär utbildning, men de tekniska yrkesrollerna är minst lika viktiga för järnvägen. Efterfrågan på järnvägsteknisk kompetens är stor och möjligheterna att få jobb efter examen god, men utbildningsplatser står tomma och vi behöver locka fler till den här typen av utbildningar, säger Karin Åkerman.
Brist på LIA-platser
Lärande i arbetslivet (LIA) är en unik kombination av teori och praktik som bäddat för yrkeshögskolans framgångar och gjort utbildningsformen populär hos både studerande och arbetsgivare.
Under pandemin hade en del YH-studerande av förklarliga skäl svårt att hitta en LIA-plats och även om det har blivit mycket bättre anser Joel Junros att bristen på LIA-platser fortfarande är ett hinder.
– LIA är en viktig del av en YH-utbildning och tillgången på LIA-platser utgör ett tak för hur många lokförare som kan utbildas. Därför är det viktigt att alla företag i järnvägsbranschen som har ett rekryteringsbehov också ställer upp med LIA-platser och bidrar till sin egen kompetensförsörjning, säger analytikern Joel Junros.
Nya områdesanalyser
Utöver områdesanalysen för järnvägsbranschen publicerar myndighet ytterligare två, Textilproduktion och Trä- och möbelproduktion. Det primära syftet med områdesanalyserna är att utgöra ett underlag för utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan, men de kan även vara användbara för beslutsfattare, företag och potentiella studerande som intresserar sig för branschernas kompetens- och rekryteringsbehov, samt yrkeshögskolans dimensionering av utbildningsplatser. Under våren 2023 kommer ytterligare ett tjugotal områdesanalyser att publiceras.
