Tre av fyra etapper är slutförda i bygget av Varbergs nya vattenledning för att trygga framtidens vattenförsörjning. Nu pågår den sista etappen. Projektet sker i samverkan vilket gav snabbare projektering och effektivare byggskede. Hänsyn till miljö-, natur- och kulturvärden genomsyrar projektet.
– Vi började den fjärde etappen med att fundera hur den skulle genomföras och kom fram till att någon form av samverkan var bästa alternativet. Annebergs Bygg & Anläggning vann upphandlingen och 2019 började vi tillsammans med dem och Sweco projektera den nya ledningen, säger Sven-Erik Eriksson som är projektledare på Vattenmiljö i Väst AB (Vivab).
I januari 2021 började grävarbetet och byggtiden beräknades till två år, men förväntas bli längre på grund av överklaganden.
Bra markförhållanden
Den nu pågående etappen är cirka tolv kilometer och går över åkrar och genom skog. Förläggningen av ledningen görs till 97 procent med traditionell schakt. Resten är styrd borrning under ett vattendrag och augerborrning under vägar. Markförhållandena är gynnsamma.
– Det var mindre bergschakt än vi hade räknat med. Den största svårigheten vid schaktning är egentligen när vi är långt ute på åkrar där det inte finns väg fram och det regnar. Då blir det lite svårare, konstaterar Viktor Karlsson som är platschef hos entreprenören Annebergs Bygg & Anläggning.
Två grävmaskiner jobbar parallellt, en som schaktar och en som fyller igen. En maskin banar av matjorden så att ett 30 meter brett arbetsområde bildas. Det schaktade materialet läggs i en vall vid sidan och då återstår ett arbetsområde på 23 meter. Den ena grävaren schaktar, sedan läggs ledningen och efter kommer den andra grävaren och fyller igen.
Återanvänder material
Det är mycket sand och grus i materialet, grävaren har harpskopa och kan harpa fingrus direkt över ledningen som skyddsfyllning. Att materialet kan återanvändas gör dels att inga massor behöver köras på tipp, dels att inget material behöver köras dit för skyddsfyllning.
– Det här en av fördelarna med samverkan. Vi fick vara med från början och har valt var vi ska gå med ledningen, förläggningsmetod och dimension på ledningen. Då kan vi sätta rätt nivå på ritningarna från början, säger Viktor Karlsson.
Han påpekar att med traditionell upphandling får entreprenören ofta färdiga ritningar. När sedan skopan sätts i marken visar det sig ibland att det inte går att bygga enligt ritningen.
– Då blir det tjafs om ätor. Med samverkan slipper vi det och kan tillsammans hitta lösningar för att bygga bästa möjliga produkt.
Läggs med självfall
Ledningen läggs med självfall längs hela sträckan. Det är relativt ovanligt för vattenledningar och innebar extra noggrannhet vid projekteringen.
– Vi måste hela tiden vara noga med att följa den projekterade ledningsdragningen så att vi har rätt trycklinje. Sjön ligger högre än vattenverket vilket är en förutsättning för att kunna få till självfall, men på sina håll går det uppför. Självfallet klarar att trycka vattnet på dessa partier, så länge vi inte går högre än intaget, förklarar Sven-Erik Eriksson.
För att behålla självfallet måste ledningen läggas på rätt djup. Men det styrs även av hur topografin ser ut.
– Här har det visat sig bra att projektet genomförs i samverkan. Genom att vi projekterar ihop med entreprenören får vi tidigt reda på om en lösning är byggbar i verkligheten. Ledningen får till exempel inte hamna för djupt då det påverkar marktrycket. Jag tror vi vände på varenda sten för att säkerställa att ledningen hamnade rätt. Projekteringen tog ett och ett halvt år. Med traditionell upphandling hade det tagit betydligt längre, understryker Sven-Erik Eriksson.
I projektet ingår även att bygga nya vatten- och spilledningar till Skällinge och Rolfstorp.
– Det gör att vi kan lägga ner reningsverken i de båda orterna och även vattenverket i Skällinge. På sikt blir det bättre för miljön och även mer ekonomiskt att göra det samtidigt som den andra ledningen läggs, säger Sven-Erik Eriksson.
Pumpstationer
Det har byggts fyra pumpstationer för avloppsledningen och en kombinerad station för pumpning av avloppsvattnet och tryckstegring för det rena vattnet.
– Pumpstationerna måste sitta varannan kilometer för att pumparna ska orka pumpa, säger Emil Staxäng på Norvatek som projekterat och installerat pumpstationerna.
Han konstaterar att en stor utmaning har varit att få hela systemet att fungera ihop. Dimensioneringen av pumpar och ledningar är viktig för att få rätt hastighet på flödet i ledningarna.
– Om det rinner för fort får vi höga tryck och om det rinner för sakta bildas svavelväte. Systemet har svavelreducering och kolfilter som kan ta hand om det, men om vi har bra omsättning på vattnet bildas mindre svavelväte.
Pumpstationerna består av en brunn som byggs under mark genom att runda betongrör staplas på varandra upp till marknivå. I brunnen monteras två eller tre pumpar. Ovanpå brunnen sätts ett prefabricerat pumphus där alla installationer redan är gjorda.
– Vattnet pumpas upp från avloppsledningen till systemet i pumphuset. Där mäts bland annat flödet och där finns även en backventil så att vattnet inte rinner bakåt. Därefter går vattnet ner i ledningen igen, förklarar Emil Staxäng.
Hänsyn till miljön
Hänsyn till miljön är den största utmaningen i projektet. Vid planering och projektering var det en uttalad ambition att projektet skulle genomföras med omtanke om de allmänna miljö-, natur och kulturvärden som finns i området.
– Vi började med ett blankt papper. Det är inget enkelt projekt men samtidigt är det inte så svårt heller. Det är en ledning som ska ner. En fördel är att det är jungfrulig mark. Hade det varit inne i Varberg eller Göteborg hade det varit mer tekniskt utmanande, med annan infrastruktur att ta hänsyn till, konstaterar Sven-Erik Eriksson.
Nu blev i stället utmaningen hur ledningen kunde läggas där det påverkar natur och fastighetsägare minst. Sweco lämnade in alla anmälningar till Länsstyrelsen för vattenverksamhet, strandskyddsdispenser och andra miljötillstånd som krävdes.
– Vi gav även fastighetsägarna möjlighet att komma med önskemål om var ledningen skulle dras, så långt det var möjligt.
Styrd borrning
Ett exempel på hur miljöhänsyn påverkar projektet var när ledningen skulle dras under en å med styrd borrning.
– Entreprenören fick först inte rätt blandning på bentoniten som ska stabilisera det borrade hålet. Det gjorde att vi fick upptryckning av bentonit och vi var rädda att den skulle ta sig ut i ån, där vi inte får släppa ut något. Efter ett antal försök fick vi dock till det och inget kom ut i ån, berättar Sven-Erik Eriksson.
Hitta lösningar
Trots miljöhänsyn, fornminnen, markförhållanden och överklaganden så har projektet flutit på bra så här långt.
– Det gäller att hela tiden hitta lösningar. Det är ju det som gör jobbet roligt. Vad kan vi göra för att komma framåt utan att det blir stopp? Det har vi jobbat mycket med. Överklaganden kan vi inte göra något åt, men resten löser vi, konstaterar Sven-Erik Eriksson.
FAKTA
Byggherre: Vivab
Samverkansentreprenör: Annebergs Bygg & Anläggning AB
På bilden: Ledningen läggs med självfall längs hela sträckan. Det är relativt ovanligt för vattenledningar och innebar extra noggrannhet vid projekteringen
Foto: Vivab
