Text: Tågföretagen
Under sommaren presenterade EU-kommissionen sitt förslag till en ny förordning om användning av järnvägsinfrastrukturkapacitet i det gemensamma europeiska järnvägsområdet – och Infrastrukturdepartementet har nu förslaget ute på en första remiss som ska besvaras senast den 30 september.
Förslaget innebär i stora drag en grundläggande förändring av förutsättningarna för infrastrukturförvaltare – som Trafikverket – att tilldela kapacitet.Implementeringen av den nya kapacitetstilldelningsprocessen är tänkt att skegradvis från 2026 och slutföras till tågplan 2030. Regeringskansliet har nyligen kompletterat underlagen med en fakta-PM. Branschen arbetar nu engagerat för att bidra med kunskap för att stärka Sveriges position inför lagstiftningsarbetet.
Vår initiala bedömning är att förslaget på sikt kan få betydande konsekvenser för utvecklingen av svensk järnväg. Den slitna svenskajärnvägen har redan nått kapacitetstaket. Det finns en risk för att den kommande regleringen än mer accentuerar intressekonflikter mellan olika segment i järnvägssystemet. Idag samsas godstrafik med regional och långväga persontrafik på våra spår.
Järnvägens användning balanseras mellan å ena sidan de långsiktiga behoven och å andra sidan behovet av flexibilitet och anpassningsbarhet till stigande eller ändrad efterfrågan på järnvägstransporter, inte minst inom godssegmentet. Vi ser med viss oro på risken för att suboptimeringar kan leda till att ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av infrastrukturen inte kan ske i enlighet med de transportpolitiska målen.
Den avreglerade järnvägsmarknadens behov måste säkras och vi noterar exempelvis att regleringen av infrastrukturförvaltarens ansvar för tilldelade tåglägen skärps. Det är troligt att Sverige, liksom övriga EU:s medlemsstater, som en följd avregleringen kommer stimuleras att mer konkret ta ställning till vad järnvägens roll i transportsystemet ska vara i framtiden.
Ystad Summit gick av stapeln i veckan och Elvira Sofic från Tågföretagen medverkade i panelsamtalet ”Hallå,järnvägen genom Skåne behöver mer kapacitet”.
Hur ska vi klara av regional tågpendling och ökade nationella godsflöden genomSkåne?
Våra viktigaste medskick var är att järnvägens kapacitetsbrist är en nationell utmaning. Idag saknas det ett systemperspektiv på den inverkan somregionala driftstörningar och kapacitetsbrist har på hela järnvägssystemet. Med Fehmarn Bält-förbindelsen som öppnas mellan Danmark och Tyskland 2029 och de ökade transportflödena som följer kommer Sverige – med dagens investerings- ochutbyggnadstakt – inte kunna möta den faktiska efterfrågan avjärnvägstransporter. Ökad investeringstakt, utbyggnadshastighet och ett helhetsperspektiv där hanteringen av underhållsskulden inte ställs emot behovet av spår är receptet som våra beslutsfattare borde lära sig utantill.
