Mer än 800 kr dyrare blir flygresan för en barnfamilj redan år 2026. Det på grund av att de nationella skatterna nu kompletteras av europeiska regelverk. Nu måste regeringen se över flygskatten, pandemiunderskottet och produktionen av hållbart flygbränsle.
Det visar en ny rapport beställd av Transportföretagen.
I en rapport av Johan Nyström, sammanställs hur överbeskattningen av svenskt flyg hämmar tillväxt, mobilitet och konkurrenskraft. Kostnader inom ETS (EUs utsläppshandelssystem), Refuel EU Aviation och den svenska flygskatten kan medföra kostnadsökningar för det nationella flyget på 4 miljarder kronor redan 2026 och 6,5 miljarder kronor 2030 i jämförelse med 2019 års nivå.
Det innebär att år 2030 skulle kostnaden för de tre styrmedlen ha ökat med 352 procent jämfört med 2019. Kostnadsökningar som skulle slå hårt på biljettpriserna.
Till detta skall läggas pandemiunderskottet i avgiftssystemet om 7 miljarder kronor som kommer att läggas på biljettpriset de kommande åren, samt kraftigt stigande bränslepriser.
– Om inte resenärerna klarar det högre biljettpriset och istället minskar sitt flygande finns det en akut risk för Sveriges flyginfrastruktur och tillgänglighet. Det betyder att alla inte kommer ha samma tillgång till högspecialiserad vård, att det samhällsviktiga flyget inte har någonstans att starta och landa samt att totalförsvaret försämras. Utöver privatpersoner och samhällsviktiga tjänster slår det mot företagens konkurrenskraft då de kan få det svårare att rekrytera nyckelkompetens, säger Fredrik Kämpfe, branschchef på Transportföretagen flyg.
Tre åtgärder som kan minska prischocken
Det nationella flyget är idag överbeskattat (Trafikanalys). Inrikesflyget betalar 20 procent mer i skatter och avgifter än de samhällsekonomiska kostnader som trafikslaget orsakar. Hit hör bland annat flygskatt och utsläppshandeln inom ETS.
Fasa ut flygskatten. Varenda krona behövs till flygets omställning.
Skatten på flygresor saknar helt klimatstyrning. Oavsett utsläpp är skatten densamma. För 2024 räknar regeringen med flygskatt om 1,8 miljarder kronor. Medel som inte återinvesteras i flyget eller dess omställning. Resultatet av skatten är att flyglinjer flyttar utanför landets gränser ochminskar resandet inom, från och till Sverige med 10 procent.
Hantera pandemiunderskotten.
Ett förslag som möjliggör tillfälligt tillskott i avgiftssystemet för säkerhetskontroller har varit remitterat och kan läggas för genomförandebeslut idag.
Under pandemin när infrastrukturen hölls igång trots att det saknades resenärer skapades ett stort underskott i avgiftssystemet. Den samlade skulden för flygplatstjänster, flygledning och säkerhetskontroller är enligt våra beräkningar ca 7 miljarder kronor vilket kommer läggas på framtida biljettpriser om inte regeringen agerar.
Storsatsa på produktionen av hållbara flygbränslen i Sverige
Priset på hållbart flygbränsle är minst fyra till fem gånger högre än det fossila bränslet. Om vi ökar tillgången kommer priset att sjunka. Därför är det viktigt att få fart på produktionen av hållbart flygbränsle.
Transportföretagen flyg föreslår att det tillsätts en bränslekommission, att i privata och offentliga upphandlingar av resor och frakt ställs krav på hållbart flygbränsle samt att det offentliga skriver om sina resepolicyer så att de slutar diskriminera flyg och istället styr mot fossilfritt flyg.
– Sverige behöver en flygbransch som får möjligheten att ställa om. Efter att vi länge har varit ett föregångsland har nu EU tagit kommandot i flygets omställning. När vi då har kvar nationella punktskatter på flyget finns en överhängande risk för Sveriges flyginfrastruktur och tillgängligheten i Sverige. Därför behöver regeringen fatta beslut om utfasning av flygskatten, hantering av pandemiunderskotten och storsatsning på hållbart flygbränsle, säger Fredrik Kämpfe i en avslutande kommentar.
Läs hela rapporten ”Överbeskattning av svenskt flyg hämmar tillväxt och mobilitet” här.
Foto: Rafael Cosquiere
