Nyheter

Pontarius kartlägger drönardetektering vid Sveriges regionala flygplatser

Pontarius – samhällsbyggnadskonsulten som integrerar affärsutveckling, juridik, finans, miljö, management och teknologi har fått i uppdrag att genomföra en studie om drönardetektering vid Sveriges regionala flygplatser inom ramen för EU-projektet Grön Flygplats. Inom uppdraget ska Pontarius kartlägga marknadens tekniska lösningar, flygplatsernas behov och förutsättningarna för samordning mellan berörda aktörer. Uppdraget ska resultera i rekommendationer för hur skydd mot drönare kan implementeras vid regionala flygplatser och därmed bidra till ökad flygsäkerhet och stärkt samhällsberedskap.

Drönare kan användas för brottslighet, terrorism och hybridkrigföring och utgör därmed ett potentiellt hot mot samhällsviktig infrastruktur. Detta kan gälla olika skyddsobjekt i en kommun, känsliga industrier, men också de regionala flygplatserna som relativt enkelt kan störas ut. Samtidigt har en marknad för tekniska system som kan upptäcka och identifiera drönare vuxit fram, med lösningar som varierar i både omfattning och komplexitet.

– Förmågan att upptäcka och hantera obehöriga drönare handlar om mer än säkerheten på en enskild flygplats. Det handlar om att stärka både flygsäkerheten och robustheten i Sveriges kritiska infrastruktur, säger Jan-Olof Ehk, utredningsansvarig på Pontarius.

Inom studien ska Pontarius undersöka hur drönardetektering och skydd kan definieras och tillämpas vid regionala flygplatser. Arbetet omfattar även en kartläggning av hur flygplatser och andra berörda aktörer, däribland Transportstyrelsen, Polismyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), arbetar med frågan i dag. Särskilt fokus ligger på ansvarsfördelning, samordningsbehov och vilken roll de regionala flygplatserna kan ha i det framtida arbetet. Uppdraget beräknas vara slutfört i januari 2027.

– Den största utmaningen är inte nödvändigtvis tekniken, utan att hitta fungerande samarbetsformer mellan olika aktörer och intressenter. Vår ambition är att ta fram en färdplan som kan bli ett första steg mot ett mer samordnat arbete och ett robustare samhälle, säger Mari Torstensson, projektledare Grön Flygplats.