Från SAS, med svenska staten som största ägare, är tongångarna mjukare, skriver siten fplus.
Lars Andersen Resare, hållbarhetschef på SAS:
”SAS välkomnar därför förslag som skapar globala, konkurrensneutrala lösningar och bidrar till omställningen mot ett långsiktigt hållbart flygande”, skriver han i ett mejl till T. Flygskatten i Sverige och Norge har gjort det dyrare för flygbolagen och kostnaderna har inte absorberats till fullo i biljettpriserna, utan påverkar lönsamheten”, skriver Andersen Resare vidare.
Konkurrenten Norwegian är kategoriskt avvisande till både flyg- och bränsleskatter som påtryckningsmedel. Bolaget beskriver flyget som hårt beskattat trots ”extremt små” marginaler.
Kommunikationschef Charlotte Holmbergh Jacobsson:
”Det är framförallt inrikeslinjer som har fått minskad kapacitet eller lagts ned, men även långlinjer till USA har drabbats negativt av flygskatten”, skriver hon i ett mejl till TT Klimatpåverkan är en av våra största globala utmaningar och att minska utsläppen från luftfarten och andra transportslag är nödvändigt. Men att införa fler skatter är helt fel väg att gå och en skatt i sig leder inte till minskade utsläpp, skriver Charlotte Holmbergh Jacobsson vidare.
Norwegian ser hellre satsningar på mer miljövänliga bränslen, ny teknik och moderna flygplan.
”Konsekvenserna av en ny skatt blir att fler linjer läggs ned och att antalet avgångar minskar. Detta riskerar att slå extremt hårt mot Sveriges näringsliv som är ett litet och exportberoende land”, enligt Holmbergh Jacobsson.
Flygets klimatpåverkan har ökat under de senaste decennierna, en effekt av att människor flyger allt mer. I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 1990-talet. Flygtrafiken beräknas svara för cirka 4–5 procent av de totala koldioxidutsläppen i Sverige, beräknat på flygets samlade tankningar på svenska flygplatser.
Källor: Naturvårdsverket, Regeringen och Skatteverket
Bild: Tommy Olsson
